Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1867, sida 3

Mmådegängsoch Dolissaker. J I l Poliskammaren. Återigen har inträffat ett anbud till eldsvåda! under sådane förhällanden, att det är sannolikt tt elden Dlifvit anlagd. Af målaregesällen J. Carlsson, som är boende i muraregesällen O. Jakobssons hus n:o 48 vid Mellangatan i Vestra Haga, anmäldes i Onsdags, att då han kom hem natten till den 27 sistl. Februari kl. 1, 2 — således vid samma tid som den stora eldsvådan egde rum vid Husargatan — bemärkte han eldsken och vid närmare påscende rök uttränga genom vindsslasÅ å byggnaden inpå gården till nämnde hus. Tan skyndade derför upp till vinden och ryckte upp dörren, dervid han fann att en hop hyfvelspånor, som lågo invid skorstenspipan, voro antända. Med biträde af tillkallade i andra våningen boende muraregesällen Andersson blef elden släckt, utan att ha anställt någon skada. Med anledning häraf hölls i går undersökning i poliskammaren, då husegaren Jakobsson jemte följande personer, som bo i gårdsbyggnaden, voro inkallade och blefvo hörde. Jakobsson uppgaf, att han innehaft egendomen i 5 år och inköpt densamma för 3,000 rdr. Den bestod då af envåningshuset utmed gatan, hvilket är assureradt i städernas brandstodsbolag för 2,400 rdr. Gärdsbyggnaden, som är af plank i tvenne våningar, uppfördes sistl. år och har kostat honom omkring 2,800 rdr samt är försäkrad hos Skandia: för 2,500 rdr. Sina lösören hade Jakobsson assurerade i Jönköpings lösörebolag till 1,300 rdr. Beträffande det å vinden upptäckta anbud till eldsvåda sade han sig derom icke ha vidare att meddela, än att sedan han efter larmskottens aflossande blifvit väckt af en hyresgäst, begaf han sig till branden, som var vid Husargatan, derifrån han återvände hem kl. 1, då han var inne på gården innan han gick in i sin lägenhet, hvilken är i huset åt gatan, men bemärkte dervid hvarken eld eller rök. Han lade sig åter och hörde ungefär 10 minuter derefter att någon gick i porten, men hvem det var vet han icke, dock har han sedermera hört sägas, att denne person skulle ha svarit målaregesällen Carlsson. Straxt härpå alarmerades han af denne, som frågade hvem son lagt eld på vinden. Härvid sprang Jakobsson uhl och skyndade till detta ställe, der han icke så: något vidare än att en bjelke var kolad, hvar jemte han kände att det osade. Tilläggande Ja kobsson, att bredvid en kakelugn i andra vånin gen, under det ställe der elden visat sig, fanns er spricka gående uppåt taket. Denna hade blifvi ihopsmetad, men åter öppnat sig, troligtvis genor sättning af huset. Andersson kunde dock ick påstå att elden derigenom uppkommit å vinden.