Article Image
RIKSDAGEN. Plena den 2 Mars. Öfverläggning om lagutskottets utlåtande om föreslagen ändring af lagens stadganden om äktenskapsskimnad, mannens mdlsmanskap för lustrun och giftorätt i bo. Första kammaren, Debatten rörande första punkten — som afstyrker en motion, att åt 10 kap. 1 8 giftermålsbalken gifva följande lydelse: , När man och hustru äro sammanvigde, då eger hvardera giftorätt till hälften i såväl den lösa som fasta egendomen i boct --öppnades af hr von Moller, som ansåg nödigt att, till förekommande af olyckliga äktenskap, bereda qvinnan möjligheten af ett sådant skydd, som motionären åsyftat, rättigheten att kunna betrygga sin ekonomiska ställning, samt önskade derför återremiss i ändamål, att utskottet måtte föreslå en omarbetning af 8 kap. 1 8 och 9 kap. 1 5 giftermälsbalken i den riktning motionären åsyftat. Iläruti instämde äfven hr Holmberg. För bifall talade deremot isynnerhet grefve E. Sparre med mycken värma, han erkände frågan vara af beskaflenhet att påkalla uppmärksamhet och utan tvifvel snart komma att arbeta sig fram, såsom varande en konseqvens af tidsandan; men då utskottet icke ansett sig böra tillstyrka förslaget i dess närvarande skick, så betyder detta, att det väl gillar sanningen och rättvisan derutaf, men icke tilltror sig att framlägga det för riksdagen. I Sverge äro förbå!landena ännu sådana, att man måste förbise de förmögnare klassernas anspråk i motsats till den stora massan och uppfattningen hos folket. I samma mån som rikedomen ökas, vore visserligen nödigt att gifva qvinnan andra garantier för bevarandet af hennes förmögenhet, n hon nu har; mon om detta mål kunde vinnas genom förslaget om utsträckning af äktenskapsförord, var ganska osäkert. Ty huru ofta förekommer väl ett sådant. Händer det ofta, eller är det icke snarare att om en far börjar tala derom med sin måg, stiger blodet denne sednare uppåt pannan? Det är så stridande mot våra begrepp, att i allmänhet ingen utan att vara dertill tvungen (så framt icke mången är en slösare eller en dåre) gerna tager upp detta ämne. Det vore att inleda det äktenskapliga förhållandet med ett n förhållande. I Yrankrike, der man har ett con rat social, förhållandet helt annat; der kan ingen finna sig stött deraf. Men här vore det illa att bygga på en grund, som i praktiskt hänseende icke finnes; till. För den stora mängden skulle det utan tvifvel förekomma högst märkvärdigt, att makar ej skulle ega gemensam giftorätt, utan att hustrun sjelf skulle sköta om husets ekonomi. Om förslaget antoges skulle man annonsera det mannen ej egde förmåga att förvalta förmögenheten, och en ny förvaltare förordnas, en chikan som skulle ännu mer drifva blodet åt pannan på mannen. Förslaget var derför opraktiskt och öfverensstämde icke med åsigterna här i landet. Dertill kom att tal. icke kunde gilla dotta fö utan i sammanhang med en omarbetning af flera delar af lagen, t. ex. om giftorätten. Sådant skulle åter öfverstiga utskottets krafter. Tal. ansåg emellertid icke den tid aflägsen, då detta förslag skulle blifva antagat och ville med sina ringa krafter medverka dertill. Men det vore icke nog i fråga om att rätta fel, att icke göra ytter värre, utan man måste också se till, att de nya åtgärderna leda till målet, och icke från främmande länder taga vissa satser som ej öfverensstämma med förhällandena här i landet. Detta skulle endast visa lagstiftningens vanmakt, då man försöker bygga på en grund, som icke eger rotfäste i folkets ölvertygelse. Om en börsfurste icke finner sig kun. na äflägsna en måg från förvaltningen af sin dot. ters förmögenhet, så är det visserligen måhända illa, men man bör likväl besinna att det är mänga flera, som skola draga nytta af lagen. Hur tro: ag

6 mars 1867, sida 2

Thumbnail