Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1867, sida 2

jag, — egentligen ingenting; endast om Corona ville jag — — — Ha, hvad är det med honom? Har jag haft rätt? utropade Franco hastigt. — Ja, egentligen, sade Mestozzi, — är det rakt ingenting med honom, — endast hans sällskap på senare tider tycker jag inte om, och i dag har jag då allsinte kunnat bli klok på honom. — Men hvad har ni då emot honom? Tala då! utbrast Franco otåligt. — Med hvem har han umgåtts; — med Castillas vänner? -— Det vill jag inte bestämdt påstå, men med fullblodiga, oförfalskade negrer, fortfor mulatten harmfullt, — med hvilka till och med en hvit ej håller sig för god att pläga förtroligt umgänge. — En hvit sennor, och hvem är det? — Un sennor Pertena, berättade Mestozzi, hvilken verkligen hade gjort sig stor möda att utspionera allt, som stod i förbindelse med hans vän Corona. — Och står denne Pertena i förbindelse med Castilla? — För några dagar sedan hade han audiens hos honom och umgås dessutom mycket med finansministern. — Verkligen? Men hvad har det att göra med negrerna? frågade expresidenten, som ej kunde blifva klok på allt detta. Mestozzi behöfde någon tid att samla sina tankar, ty han var ovan att hålla ett längre tal. Men derefter meddelade han Franco, och utan den minsta egna kombination, hvad han sjelf hade sett med sina egna ögon, huru Corona redan sedan någon tid umgåtts med denne hvite, och huru de i dag tillsammans, — denne Pertena hade sjelf arhemtat honom — begif