hättegangsoch Polissaker. ; Poliskammaren. Mordbrandsförsok. 1 Fredags vid niotiden på morgonen upptäcktes, att eld varit anlagd innanför stenfoten under tvåvånings af plank uppförda huset Å Ss i Majornas 6:te rote utmed allmänna vägen och Enggatan i s. k. Ahlbostaden i Ilaga, hvilket hus skulle egas till ena hälften af arbetskarlen Gustaf Jonsson och den andra af skomakeriarbetaren Mathias Pettersson. Elden, som blifvit anlagd under den lägenhet, hvilken innehas på undra botten af skomakeriarbetaren D. Berg, synes ha slocknat af sig sjelf och hade icke förorsakat någon skada å huset. Med anledning af denna tilldragelse hölls i går? undersökning härom i poliskammaren, då flera personer voro inkallade och blefro hörde. Gustaf Jonsson uppgaf, att han redan vid jultiden försålt sin husandel, som var brandförsäkrad i Skandia för 5,000 rdr, till tvenne i IIalland bosatta personer mot en köpesumma af 4,500 rdr. Huru elden uppkommit visste han ej. Föregående afton hade han hemkommit kl. s—9 och derefter lagt sig i sits rum, som är beläget å vinden. Under natten var han icke ute och när han vid S-tiden på morgonen begaf sig hemifrån, bemärkte han icke vid passerandet genom porten någon eld eller rök från stenfoten, hvari fanns en öppning, deröfver kan spikat en bräda, som han icke varsnade att man borttagit. Det var först då han sednare kom tillbaka, som han fick veta och såg att eld varit anlagd innanför stenfoten i porten uti det nägra alnars höga rum. som är mellan undra våningens trossbotten och marken, der halm och några bräder voro inlagda samt antända, hvaribland samma bräda, som spikats öfver öppningen och hvilken således blifvit lösbruten och inkastad dit. Jonsson hade icke sina lösören assurerade. Mathias Petterssons husandel visste han vara försäkrad för 4,500 rdr, äfvenledes i Skandia. Då Jonsson redan för några månader sedan försålt sin andel i huset och icke hade någon assurans Å sin lösgegendom, finnes ej någon anledning att misstänka honom för det nedriga dådet, att midt i natten sökt antända ett hus, der så många familjer äro boende, hvilka, om elden kommit till utbrott, måste till större delen ha flytt under lifsfara och lemnat det lilla de egde till rof åt lågorna, enär elden blifvit anlagd invid nedgången. Skomakaren C. J. Pettersson hade ganska märkliga upplysningar att meddela. Föregående natten mellan kl. 1—2 hade han varit å afträdet och derunder bemärkt å gården, genom en springa å dörren, tvenne karlar, af hvilka den ene var länTore till vexten än den andre, som talat sakta med I hvarandra och gått helt tyst, men som det blåste starkt kunde han ej höra hvad de sade eller i sanseende till mörkret urskilja närmare om deras utseende. Emellertid föreföll deras beteende honom misstänkt, och trodde han att de ämnade stjäla. När han öppnade afträdesdörren för at gå in till sig, stod den ene karlen i porten och den andre var vid ingången i den del af huset. som eges af Mathias Pettersson, men vid bullret af dörren togo båda till flykten ut genom porter och undkommo uppåt Enggatan, dit han ickt kunde följa efter, enär han blott var iklädd sin: underkläder. Då Pettersson inkommit hade ha omtalat för i lägenheten boende hustrurna Helen: Krans och Gustafva Pettersson hvad som passerat Den sednare yttrade härvid, att det måhända va någon mordbrännare, men C. J. Pettersson anså att karlarne velat begå stöld. Ungefär en half timma derefter, sedan man lagt sig, hade samtlig hört ,,ett smällande, hvarför Gustafva Pettersso bedt honom se efter om någon kunde vara i ved boden. Han steg derför upp och gick ut, me bemärkte icke någonting. När han kommit till baka sågs en karl, hvilken springande aflägsnad sig från stället, skymta förbi fönstret. Det är ganska sannolikt hvad de flesta hyre gästerna trodde, att den omnämnda smällen hä ledde sig från brädan å stenfoten, hvilken då a ses ha blifvit lösbruten och derefter inkastad jem den ondra brasan i mellanrummet.