att den ej beror af brist på energi hos viljan, ej af brist på brännmaterial hos blodet, utan tvertom på ett öfverskott af mjölksyra, som genom förbränningen producerats osh som hopat sig i sådan mängd, att den icke i samma mån hunnit afsägsnas. Om denna syra bortskaffas, så hemtar sig muskeln igen — är åter uthvilad. Detta bortskaffande sker under det normala lifvet genom det cirkulerande, alkaliska blodet — men det kan också ske genom insprutning i muskeln eller dess tomma blodkärl af någon indifferent vätska. Med ett ord: tröttheten försvinner, så snart mjölksyran på ett eller annat sätt spolas bort. Omvändt kan man göra en frisk och sund muskel trött utan arbete, endast genom att i densamma inspruta mjölksyra eller hvad som är detsamma — buljong — hvilken innehåller denna syra och deraf reagerar surt. Det är sålunda ej allenast nödvändigt, att nytt brännmaterial ständigt tillföres, att elden ständigt underhålles — förbränningsprodukterna måste äfven i behörig ordning aflägsnas. Mjölksyran är här den aska eller det slagg efter förhränningen, som hopar sig i ugnen och qväfver elden. (Forts.) UQAi. (—