Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1867, sida 2

gen och tillika föreslår införande i syd-! staterna af ett tillstånd, som väl kan anses som ett belägringstillstånd i mildare form. Men oaktadt således senaten i det! väsendtliga understödjer de radikala planerna, är likväl den yttersta venstern i representanternas hus, under Ashleys ledning, nästan lika uppbragt mot senatens medlemmar som mot Jolnsons anhängare och motsätter sig af samma skäl äfven general Grants kandidatur. Möjligtris har det i ett telegram omnämnda ryktet, att Grant skulle sättas under tilltal, sitt ursprung från detta hat mot alla försonliga åtgärder. Som de radikalas kandidat nämnes än general Butler, än den nuvarande presidenten i representanternas hus, Colfar. Från Washington meddelas, att den s. k. justitiekomitten, hvilken skall undersöka presidenten Johnsons ,statsfarliga förbrytelser, omsider börjat afhöra vittnen. Det första vittnet, en mr Waldbridge från S:t Louis, hade emellertid intet annat att anföra mot presidenten, än att han under sin sednaste vistelse i S:t Louis i ett tal yttrat, att han skulle ,,utsparka (kick out) de radikala från alla offentliga embeten. om kongressens verksamhet i allmänhet heter det i en korrespondens från Nevwyork af den 5 dennes till ,,Kölnische heitung!: ,Just emedan kongressen sysselsatt sig med så många personliga skandaler, har den hittills uträttat så obetydligt. Den så mycket utskrikna rättsförföljelsen mot presidenten dyker väl tidtals upp i: justitiutskottet, i det man afhörer vittnen mot honom, men så mycken tid har redan onödigt varit förspilld, att den nuvarande kongressen (som slutar den 4:de Mars) icke ens skall hinna att förhöra de vittnen, som hafva något att säga till Johnsons försvar. Eftersom det herrskar oenighet inom sjelfva det republikanska partiet, och den allmänna meningen snarare är stämd emot än för den öfkentliga i anklagelsen, så är det mera än tvifvelaktigt, huruvida nästa kongress skall återupptaga denna sak, så vida icke några nya anklagelsepunkter förekomma. En ny anledning till oenighet mellan presidenten och senaten har förorsakats af åtskilliga af presidenten på sista tiden gjorda utnämningar af Unionens utländska ambassadörer. Johnson har nemligen utnämnt en af sina politiska vänner, senator Cowan, till ambassadör i Wien, sedan den förre ambassadören, Motley, på grund af missnöje med presidentens politik, begärt afsked; men senaten vill icke stadfästa Cowans utnämning och har förklarat, att det kommer an på Motley sjelf huruvida han vill förblifva på sin förra post i Wien eller ej. Ett ännu starkare ingrepp i presidentens myndighet har senaten tillåtit sig genom att kassera utnämningen af en viss Max Ginnis, som redan var på väg till Stockholm, för att tillträda sin befattning som ambassadör derstädes. Han blef återkallad, och tilllika uppstod i de nordamerikanska tidningarne en komisk strid om hvem denne Max Ginnis egentligen var. Den ene påstod honom vara krögare; den andre sade, att han var kryddkramhandlare; några förklarade honom för en irländare, andra för en pensylvanier, o. s. v. Utnämningen af general Diz som ambassadör i Paris skall — som det påstås — blifva bekräftad af senaten endast med det vilkor, att han vill afstå från den befattning han i Newyork innehar, och som årligen inbringar honom 40 ä 50,000 dollars. Som bekant är, har Förenta Staternas ambassad i Rom blifvit indragen, såsom ansedd för öfverflödig. Under debatten härom framhölls, att man ingen representant behöfde hos en kyrkofurste, samt att påfven på sin tid visat sig särdeles förekommande mot Jefferson Davis och t. o. m. kallat honom president. Af vigtigare lagförslager — så förmenar den ofvannämnde korrespondenten till ,, Köln. Zzeit. — skall den närvarande kongressen knappast bringa något annat till slut, än den nya tulltaritfen, och denna bör snarare betraktas som en olycka än en lycka för landet. Under förloppet af de sista 5 åren har unionen antagit icke färre än 11 olika tulltariffer, och endast nationens utomordentliga energi och landets rika resurser ha förhindrat, att dessa hastiga vexlingar icke inverkat alldeles ödeläggande på det allmänna välståndet. Dagens post. ÖSTERRIKE. Ett telegram från Wien meddelade för kort tid sedan, att en prins Solms blifvit skjuten i en duell med exkonungens af