Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 februari 1867, sida 2

betare. im Gefle. Elgjagter. I ,,Gefle-Poston läses: Vi halva förut flera g haft anledning att erinra om nödvändigheten för vederbörande myndighet eller Gestriklands jägareförbund att kraftigt uppträda till skyddandet af elgarne, af hvilka i denna våra vinter redan ett betydligt antal skola vara lida inom företrädesvis Ockelbo och IIamrånge knar, och vi hafva nu ånyo skäl att taga vevörandes uppmärksamhet i anspråk för denna angelägenhet. Vi batva oss nemligen källa bekant, act flera elgar nyligen f. inom IIamrånge. n att man lyckats upptä banemännen ötverkomwa deras rof. Dj heten hos skyttarne kan endast jemföras med betfolkningens obenäsenbet att röja dem. Så t. ex. observerade tvänne qvinnor från Hamrånge nyligen en dag tidia. på morgonen en stor elgtjur, m med vacklande steg försökte öfvergå de s. k. at Sksiimen som dock stupade vid vägkanten. rne syntes då ej till, men voro Jångt borta. Efter ankomsten till omtalade de väl händelsen, men innan nåvot bann åtgöras, bade skaytta ne lyckats undankatta bytet, hvilket från denna plats omöjligen kunnat gå för sig, om ej någon medlidsam bonde i trakten Jånat dem häst och åkdon. Samma sa kom en elg, synbarligen alldeles uttröttad, n till ett kolhygge och hade sig der trygg i e tarne. Såyttarne höllo sig visliga på af 1. På aftonen aflägsnade sig åter djuret och stupade dagen derpå. F da både natt och dag at jägare och vargar, söka de arma djuren sin räddning i flykt ned mot hafskusten, men få torde väl med lifvet hinna dit. Genom biidvädret har des bildat sig skare på snön, som skär sönder de stackars djurens ben, hvarigenom de blifva trötta och oförmögna att gå. I det nu nde månskenet kan jagten med lika fördel as på natten som om dagen, och följden häraf skall, utom allt tvifvel, blifva elgslägtets utrotande, om ej kraft åtgärder vidtagas. Vi haiva hört en gammal jägare, som sjelf ej så strängt efterlefver jagtförfattningen, påstå. att 30 a 40 elgar denna viuter stupat på Ockelbo-och Hamnrångeskogarne, och vi anse ej denna uppgift vara öfverdrifvn, med kännedom om skogsfinnarnes djertnet och outtröttligbet vid denna slags t. upptäckapde of tjufskyttarne har extra aren Lönnqvist utvecklat mycket nit, men s bemödanden ej understödjes af folket, r han hittills icke kunnat få någon fast. Eit samt medel skulle troligen vara, att jägarebundet offentligen, genom kungörelser i k a och tillkännagifvande i tidnir belöningar åt den, som upptäckt gernings int att konungens besallningshafvande i ett kraftigt cirkulär erinrade tjenstemän och allmogen om hvad deras frid i thy fall tillhörer. rgviks sågcerk. I. Gefle-Posten meddelar häradshöfding Walfrid Edblom, ombud för handelshuset J. Thomson. T. Bonar Å Comp. i London, dels att sedan den 23 April sistl. år bemälde handelshus arrenderat Bergviks bolags sågverk, skogar och öfriga egendemar samt fortsätter på vanligt sätt trävaruröreleon, och dels att hrr Thomson, T. Bone Comp. äfven öfvertagit Bergviks sågverks aktiebolags i orten varande skulder, så att en bvar har utbekommit eller kan utbekomma sin fordran, så snart han det önskar. Sjöfartsnotiser. Utom hithörande fiskareoch smärre kustfartyg öfvervintra här skeppen ,,Gevalia och Andrea, trenne skonertar och ångfartyget Högbor bemmahörande härstädes, samt skeppet Svartvik, skonerten ,,Franklin och slupen ,.Favoriten, tillhörande andra platser, säger Gefle-Posten. Isen ligger, så långt man kan se, utansör Eggegrund. Endast en större råk går öppen närmast Esgegrund. hvars fyr f. är släckt. Den vid Söderhamns rådhusrätt anhängige rättegång angående norska skeppetAlbioas öfversegling af Wi isby-galeasen Minerval, hvarefter den sednare dref som vrak och totalt sönderslogs på Ålandsskären, är af rätten så afgjord, att käromålet blisvit ogilladt och ersättningsanspråken mot hvarandra qvittade. Saken kommer dock att dragos under hofrättens pröfnij — Karlstad. Egendom Enligt D. A. tillhandakowmet telegram från Carlstad, har brukspatron B. R. Lennartsons konkursmassas egendom Noram med underlydande inköpts af brukspatron F. L. Lansenberg på Edesta för 215,000 rdr rmt. — Hernösand. Ur ett bref från Adalen, dat. d. 11 dennes, meddelar Hernösands-Posten: Med undantag af de sednaste 8 dagarne, då väderleken varit något blidare, bar denna vinter hittills varit ovanligt sträng, strängaro än någonsin på ett holft århundrade. Sedan den första snön föll har intet egentligt töväder inträffat. Icke ens 13:dedagstöet infann sig detta år, hvilket eljest aldrig Ppligar uteblifva. En minnesgod S-åring, hvilken som ung man deltog i Norska kriget, försäkrar ock att 1514 års vinter var af alldeles samma beskaffenhet, som den nu pågående, med jemn och sträng köld, uian att den likväl öfverskridit eller ens nå3on dag hunnit det gradtal som åtskilliga andra år. En sådan stadig och jemn vinter ger emellertid förhoppning om jemn och varm sommar. Måtte detta hopp vinna fullbordan! Det behöfves mer än väl synnerligast för de af mångårig missväxt tryckta fjellbocrne. Att emellertid den sednaste skörden lemnat ganska god, om ock sparsam, afkastning synes mer än väl deraf, att man denna vinter näppeligen sett någon tiggande fjellbo. Besynnerligt nog får man eldre se tiggare från länets öfre socknar. Men Ibon är tålig och nöjd med litet. Ilan underkastar sig den största försakelse heldre än att gå och tigga. Detta förklevar det anmärkta förhållandet. . — Örebro. Om prosten L. G. Rollin skrifver Nerikes Allehanda: Prosten L. G. Rollin i Wassunda och Haga af erkestistet är död. Att vi här nämna detta dödsfell, har sitt eget lilla skäl. Icke så, som hade mannen gjort sig till den grad märkvärdig och namnkunnig, at hans bortgång här i det aflägsna Nerike borde ådraga sig särskild uppmärksamhet. Men han var en gång en oskyldig anledning till en liten Örebroskandal. Det var i slutet af år 1561, en tid af mycken spåna i politiken och tidningsverlden. Kung Karl gjorde då ett besök i Upsala och firades på bästa sätt. Bland de mänge, som reste dit at älts ka STR ola si