Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1867, sida 2

landen samt om den misstanka han måste hysa emot sennor Desterres. — Om jag får gifva er ett godt råd, sade Castilla, som ej hade afbrutit honom utan blott nickat eller skakat på hufvudet, — så akta er innan ni går vidare, och sök först framförallt att få tydliga bevis, ty ni uppträder här emot en skara män, hvilka sammanhänga som en vinrefva och — äfven hafva alla skäl dertill. — Om jag endast kunde få köpebrefvet, sade Rafael, — för att låta kemiskt undersöka underskriften. — Bah, sade Castilla, — om ni hade köpebrefvet, så behöfde underskristen ej mera genera er! Men Desterres aktar sig nog att lemna det ifrån sig, och jag inser icke heller huru man skulle kunna tvinga honom dertill. — Denne sennor Pertena har teeknat under såsom rittne. — Verkligen? utbrast Castilla hastigt och nickade ett par gånger, — den unge herrn tycks vara särdeles mångsidig och sysselsatt med åtskilligt. — Jag hyser ingen god tanke om honom, menade Rafael. — Jag vill säga er något, log Castilla, — alla mina ministrar, med undantag af krigsministern, intressera sig på det högsta för denne herre, och jag är fast öfverygad att han, redan derföre, måste vara en genomdrifven spets — — Men låt oss emna detta, afbröt han sig plötsligt, — ag tackar er för edra underrättelser och ville gerna visa er min erkänsla. Ni har förlorat er förmögenhet och saknar, så vidt jag vet, för ögonblicket en lämplig verksamhet. Jag behöfver ganska väl ett cedigt kufrud, som derjemte förenar upp