himmelen, ungefär midtemellan horisonten och zenith framträdde plötsligt en ljus, cirkelrund kropp, af nästan samma färg som månen, men, som det kunde tyckas, 4 å 5 gånger större än denne, då han befann sig på samma böjd af firmamentet. Efter ett par minuter öppnade sig den klart lysande skifvan, delande sig i två hälfter, mellan hvilka nu framstrålade en stjerna af bländande glans och så stor, att den med sina radiers slutpunkter intog samma rum som skifvan, hvilken likasom utgjorde kapseln eller skalet till denna glänsande kärna. Dennas sken framsköt med elektrisk snabbhet och styrka som blixten, men det var icke rödaktigt som denna, utan mycket ljusare. Efter ytterligare ett par minuter sammanslöt sig skifran omkring stjernan, hvarefter båda ögonblickligt försvunno för den beundrande åskådaren, hvarken uppåt eller nedåt, utan på den punkt, der de visat sig.