Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1867, sida 2

Article Image
väder varit rådande. RIKSDAGEN, Plena den 16 Febr. Riksdagens begge kamrar hafva d. 16 d:s till behandling förehatt de sedan sistlidne riksdag hvilande förslagen till ändring af regeringsformens 12 och 28 SS. Det af 1865 års konstitutionsutskott föreslagna tillägget till 1: Ej må konungen utan riksdagens samtycke blifva regerande furste af utländsk stat, blef utan votering af Första kammaren afslaget, sedan frih. De Geer fäst uppmärksamhet på det olämpliga uti att i en grundlag för Sverge intaga ett stadgande, som ej rörde detta rike ensamt, utan vore af lika mycken vigt för brödralandet Norge. Detta hade man ock insett vid den nu pågående revisionen af riksakten; ett förslag af samma syftning som det nu omnämda komme derför att i den nya riksakten införas. Detta förslag har alltså för denna gång förfallit, oaktadt det bifölls af Andra kammaren likaledes utan votering. Här var det statsrådet Ehrenheim, som tillika med åtskilliga andra talare bekämpade förslaget ungefär på samma grunder, som hans exc. justitiestatsministern anförde i den Första. Förslagets vänner ansågo det vara illa att frångå en princip, som af föregående riksdagar blifvit godkänd, och funno det helt naturligt, att Sverge kunde utan Norges hörande göra en sådan ändring i sin grundlag, då det sedan stode Norge fritt att följa exemplet. Genom den föreslagna förändringen i regeringsformens 28 8 1 mom. skulle andra punkten af detta moment erhålla följande lydelse: Till domare, till ecklesiastik embetseller tjenstema till lärare i folkskolorna eller vid elementarlä verken samt till lärare i religion, filosofi eller historia vid universiteten må ingen nämnas, som ej är af den rena evangeliska läran. Till öfriga embeten och tjenster, med det undantag i afseende å statsrådets ledamöter, som i 4:de af denna grundlag är stadgadt, må bekännare af annan kristen troslära äfvensom af den mosaiska kunna utnämnas. För bifall talade i Första kammaren hrr Rydin, Weern och grefve af Ugglas. Afslag yrkades af hrr Björck, Landgren, Beckman och frih. af Ugglas. Den sistnämde hyste betänkligheter emot förslaget, hufvudsakligen af formella skäl. Man hade nemligen vid redaktionen af den föreslagna ändringen begått det felet att ej, såsom talaren ansåg för riktigt, åtnöja sig med att uttala principen af främmande trosbekännares likställighet med evangelisk-lutherska lärans i afseende på kompetens till statens embeten, utan gått i detalj och företagit sig att specificera, hvilka af statens tjenster skulle stå öppna för icke-lutheraner. Detta hade ledt till inkonseqvenser; så hade man till exempel för kompetens till folkskolläraretjenst fordrat evangelisk-luthersk trosbekännelse, men ej till den långt vigtigare befattningen af lärare vid folkskollärare-seminarier och folkskoleinspektörer. Utom dessa formella skäl emot förslaget, framstäldes af hrr Beckman, Björck och Landgren invändningar mot detsamma äfven på grund deraf, att enligt deras åsigt det vore orätt att åt främmande religionsbekännare lemna embeten eller tjenster, hvilkas utöfning skulle kunna bringa innehafvarne i beröring med eller berättiga dem till något slags kontroll öfver vår svenska statskyrka. Man hade påstått, att det vore orättvist, att en medborgare, som har lika skyldigheter att fullgöra till staten som en annan, skulle på grund af sin religion ej få åtnjuta samma förmåner som den senare. Staten har dock ovilkorlig rätt att af sina embetsmän fordra, att de skola bekänna sig till den tro , som staten anser för den bästa. Vid votering förkastades den föreslagna ändringen i nu nämde med 58 röster emot 43, som afgålvos för bifall. Afven detta förslag har således förfallit, ehuru det likasom det förra vann Andra kammarens bifall utan votering. I denna kammare uppträdde blott en enda talare, nemligen hr Liss Olof Larsson, mot den föreslagna grundlagsändringen, som han af rent religiösa betänkligheter icke kunde gilla. Emot honom uppträdde hrr Ribbing, de Marc, Gumeelius, Hedlund, Nils Larsson m. fl. och antogo sig de främmande trosbekännarnes sak med stor värma, endast beklagande, att förslaget ej gick längre, så att de äfven kunnat få rättighet att blifva lärare vid elementarläroverken. De föreslagna förändringarna i 8 60 R. F., att orden: ,,Chart:w-sigillate-atgiften och husbehofsbränneri-medlen skulle utbytas mot: ,Stämpelpappers-afgiften och bränvinsbrännings-afgiften, samt att accismedlen icke längre skulle uppräknas bland de till bevillningar hörande medel, harva genom Första kammarens afslag förfallit. Förslaget till den ändring af 8 2 mom. 4 T. F., att der omtalade protokoll och handlingar kunna få tryckas 50 år efter protokollets eller handlingens datum, har deremot bifallits. Andra kammaren har vidare bifallit det ändringsförslag i afseende på det redan beslutade särskilda utskottet för utredande af orsakerna till jordbrukarens betryckta ställning, att frågan om bankovisten ej skall fråntagas bankoutskottet. Till suppleanter i riksdagens särskilda utskott för behandling af hr Meijerbergs motion om folkskoleväsendet valde Första kammaren hrr L. Landegren med 37 röster, E. V. Nordenfelt med 31 och J. Selggren med 28 röster. Andra kammaren har till ledamot i det tillfälliga utskottet n:r 2 efter frih. Grepenstedt, som afsagt sig förtroendet, valt hr Rosenqvist med 80 röster. Närmast i röstetal var frih. Liljencrantz med 70 röster. (D. A.) ÅA NN mm 12 oe

18 februari 1867, sida 2

Thumbnail