Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 februari 1867, sida 2

statsrådets ögon, så anses detsamma så som förefunnes det icke alls. Förut hafra talarne yttrat sig från sina platser, hädanefter skola de — som förut är sagdt — tala från tribunen, såvida icke presidenten lemnar dem särskild rättighet att tala från sina platser. Man har på sista tiden ofta yttrat, att man skulle förminska i värde e medgifvandena i dekretet af den 19 Ja8snuari genom åtgärder, som skulle bringa -I detta dekret till verkställighet; reglementena för de lagstiftande kårerna synas bekräfta detta. I hvarje fall har man svårt njatt upptäcka, det något steg skulle vara 1taget till det parlamentariska systemet. -Det sednast utkomna kejserliga dekretet rsaf den 8 dennes reglerar endast lagstistande kärernas förhållanden till kejrsaren och statsrådet, icke till ministören. tMinistrarne figurera endast derbredvid, a I statsministern som ett slags ställföreträsl dare eller ombud för kejsaren, och de öfrriga ministrarne som ett slags regeringskommissarier af högre rang. De som trodde, att dekretet af den 19 Januari sändtligen skulle göra ett slut på den perÅssonliga styrelsen i Frankrike, hafva genom det sista dekretet blifvit upplysta om, att denna förhoppning var ett stort misstag. tlOch det är af detta skäl, som det sistnämnda dekretet på allmänheten gjort ett högst ogynnsamt intryck. Som man sett, sinverkade dekretet till ochgmed ofördelaktigt på börsen, och värdepapperen föllo temligen betydligt. Tidningarne äro uppfyllda med reflexioner öfver generalpostdirektörens tilltag att påbjuda beslags läggande på grefvens af Chambord bref. Med anledning af detta tilltag offentliggör , Avenir national följarde rundskrikvelse från Carnot under de I hundrade dagarne: pParis den 8 Maj 1815. Herr prefekt! Jag har erhållit kännedom derom, att brethemligheten i flera delar af landet blifvit kränkt genom förvaltningstjenstemän. Hvem kan hafva uppdragit dem sådane åtgärder? Skulle upphofsmännen vilja åberopa sig derpå, att de på detta sätt äro nyttiga för regeringen? Säådane åtgärder tjena förr till att framställa kejsaren i en dålig dager. II. Maj:t önskar icke, ja, anser förkastliga sådane uttryck af tillgifvenhet, som icke stå i harmoni med lagarne. Men nu hafva lagarne allt sedan år 1789 uttalat brefhemlighetens okränkbarhet. Alla olyckor, som under revolutionens olika epoker drabbat oss, härröra från kränkningen af denna grundsats; det är tid på att återvända till dem. Vill Ni således, herr prefekt, med lagens hela stränghet straffa alla dylika ingrepp i en af mensklighetens heligaste ; rättigheter. En fransysk medborgares tankar måste röra sig lika fritt, som hans person. Carnot. ENGLAND. Den rättegång, som Jamaika-kommitåen i står i begrepp att låta anställa mot exguvernören Eyre, skall i många afseenden blifva af långt mera än lokalt och öfver-s gående intresse. Härför tala icke allenast de vigtiga principer, som här komma att framhållas, utan äfven de personer, som aktift komma att uppträda. Som offentliga åklagare uppträda här s nemligen John Stuart Mill och Tulor, denI sistnämnde underhusledamot af staden sy Leicester, tvenne män, hvilkas karakterer l äro vida öfver all misstanke; tvenne män, hvilka icke uppträda af hämnd eller andra personliga motiver, utan blott af den r önskan att få en vigtig författningafråga t löst, samt för att bevara hvarje brittisk 90 undersåtes rättigheter, utan afseende påsk färg och race, mot kronans ingrepp. IlMan må påstå anklagelsen vara opolitisk, g men ingen kan förneka, att den är af stor moralisk betydelse, och det tillhörer de vackraste sidorna i Englands nyaste A historia, att det funnits män, som, obe-d roende af sin ställning, utan statens med-U hjelp, ja, till och med uppenbarligen mot le regerande klassernas önskan, vilja sti ringa en fråga till afgörande, hvilkens sk. uridiska lösning, både från statens och! rån rent mensklig ståndpunkt, är i högta grad önskvärd. Det handlar icke om utt fälla en dödsdom, och det finnes särligen icke någon jury i verlden, som fö. kulle döma till döden en officer, hvilken, nidt under ett blodigt uppror, förkastat ig. Men väl handlar det om fastställanlet af ett råmärke, inom hvilket det är na ronan tillåtet att sätta de vanliga las utom kraft och htåc ya undan-J ägslagar af vidt ingripande stränghet. an sdenLUII handlar det icke här om en ka ersonlig, utan en principfråga, och denna f ytterst invecklad beskaffenhet. Ty detltri ar icke kronan, utan Jamaikas legislala ir, som proklamerade krigslagen, — sålhe åstås från ett håll. Från ett annat säbe es, att de våldsamma åtgärderna voro na ödvärn, och för dem gälla inga bestämda Ort treskrister. Ingen domstol är befogad lad t döma öfver en af ålder kronan tillhöed inde rätt, — så yttra sig åter andra. ter ch på detta sätt uppdyka tvifvel af de för est olika slag, icke endast i afseende pålsät et sannolika resultatet af anklagelserna, an äfven öfver dessa anklagelsers nar, utsträckning och berättigande. Det) ( m dröja lång tid, innan en dom i detta nås ål kommer att fällas, och äfven en så-Å hn m sent fälld dom skall svårligen blifva igiltig. hug slå sig