Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1867, sida 2

1117 ch OM 110101111 HV AVI ALC CM t: tskottet behandlas, börjat diskutera de Umänna principer, hvilka vid sörsvarsäsendets ordnande böra soljas. H Ä— — UTRIKES. ö TYSKLAND. i I den bayerska första kammarens möte len 1 dennes blef ministerpresidenten, furst d lohenlohe, interpellerad af 4 medlemmar, om tillhöra de afgjorda motståndarne till len preussiska alliansen, sålunda: I en I iaj 1 unkt af statsministerns program sakna i nödig klarhet, nemligen i alseende på lliansen med Preussen. Vi önska en bestämd örklaring om, huruvida detta förbund enlast bör betraktas som en förbindelse nellan tvenne lika berättigade. makter, amt om således Preussens ensidiga påtående — att den i förbundstraktaten mtalade eventualiteten nu inträdt — icke ör kunna inveckla Bayern i ett krig, utan tt Bayern vid hvarie särskildt tillfälle kan eserverå sig rattigheten att beslutä hu uvida det skall gå med Preussen eller cke. Såsom den enda eventualitet, under vilken vi obetingadt önska en anslutning ill Preussen, anse vi ett krig till afvärande at ett anfall mot Tysklärd, lika myt ) cet från hvilket håll det än må komma. t ett sådant fall önska vi, det Bayern 2 nåtte uppbjuda hela sin kraft; vi hafva!cke heller någonting emot, att den bayerka krigallären vid sådane tillällen ställes j! f l ( 1 Do inder preussiskt kommando. Interpellaionen slutade med en bestämd protest not en tysk enhetsstat af det slag, som mj synes skola komma till stånd under; samn af det nordtyska förbundet: Härpå svarade surst Hohenlohe, att han ,,med ;ärdeles tillfredsställelse afhört innchället if interpellationerna. Med en allians mod Preussen och de andra tyska staterna förstod han en traktat på basis af det fullkömligaste lika berattigande till gemensamt skydd af de respektive ländernas integritet. Det måste vara en töljd af en sådan traktats natur, att handlingsfriheten!. blefve lika inskränkt för begge parterna. m man sar, låter detta helt annörlunda ministerns törra yttranden i deputeradekammaren, enligt hvilka man haft skäl . att tro, det de sydtyska staterna under alla omständigheter skulle vnderordnas Vreussen. ÖSTERRIKE. Angående Belcredis utgång ur ministe-1 ren skrifves från Wien: , Hvilken betydelse, som Belöredis utgåig ir ministören har, är lätt att uträkna. Deust skall leda Österrikes inre politik till en ren dualism: (enligt hvilken plan magyarerna skola herrska på andra sidan Leithafloden, och ty-; skarne på denna sidan), men han blir härigenöm nödsakad att upptaga Striden med alla slaviska folkstammar i Österrike, och dessa hysa ett ännu starkare hat till dualismen än till den lörra tyska centralismen. Scenen skall härigenom hastigt blifva förändrad. En ny strid skall utbryta mellan zeker, polakker, ruthener, slovener, å ena sidan, samt tyskar på den andra. Riksrådet i Wien skall då blett räkna tyska deputerade, eller åtminstone endast en svag halfdel af de tysk-slaviska länderna, och det skall dessutom ständigt komma i strid med landtdagarne i Böhmen, Mähren; Galizien, o. s. v., der slaverna hafva ma joriteten. Med undantag af förhållandet till Ungern skall Beust då blifva i samma situation, som hans företrädare Sclunerlingl. Från Pesth telegraferas den 4 dennes; att 67:mansutskottet slutat behandlingen af den ur detsamma valda komitens rörslag till ordnande af monarkiens gemensamma angelägenheter, hvilket förslag, med få förändringar, blifvit antaget. Angående den med Ungera träffade öfveronskommelsen skrifver den franska , Mem. diplom.: ,Ungern utgår från den förutsättningen, att tör monarkiens vestra halfdel ätven skall utnämnas en ansvarig mnistår, samt att dessutom skall utnämnas en ansvarig gemensam ministår, som emellertid icke får utöfva något som helst infly.ande på de särskilda angelägenheterna. Ungrarne kunna icke gå in på ett gemensamt parlament; deremot skude det bildas ett slags gemensam representation tör hvar och en af 1 kets halfdelar. Dessa tverne korporatiener skulle icke hafva några gemensamma möten, men korrespondera med hvarandra. Först då skriftvexlingen visat sig icke leda til någon er het, sholle dessa begge delegationer samlas, likväl endast till omröstning. ITALIEN. Italienska senaten, som fungerar såsom riksrätt i amiral Persanos sak, består af 282 medlemmar; majoriteten utgör således 142. Under sessionen den 20 Janua der det bestämdes, att saken skulle! hafva sin gång med afseende på två af, klagopunkterna, deltogo endast 131 senatorer i omröstningen, så att endast minolIiteten af senaten uttalat sig i frågan. Det torde derföre kunna sättas i fräga, huruvida de tvenne punkter, som utfallit ogynnsamt för amiralen, hafva funnit en laglig lösning, eller om icke majoriteten, efter närmare öfvervägande, skall blifva enig om ett frikännande. Enligt den franska vyenir national: sknle amiral Par. t