Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1867, sida 4

3 skörd var medelmåttig, men dålig till beskassenheten. Konsumtionen deraf inom landet stiger derjemte, så länge maispriserna hålla sig så höga, och tillgången på potatis är ringa; dertill kommer att det sistnämnda vigtiga födoämnet står ovanligt högt i pris, alldenstund skörden äfven deraf i de förenade konungarikena varit så betydligt under vanliga års. Verkan af detta beklagliga resultat af skörden är redan synbar uti årets import jemförd med föregående års: Importen 1866 var: IIvete. Korn. Ilafre. Bönor. Cwts. 23,070,038. 8,360.783. 8, 660.291. 1,316,531. Ärter. Mais. IIvetemjöl. 1,187,957. 15,322,699. 4, 963, 063. Importen 1865 var: Hvete. Korn. Owts. 20,923,696. 7,176.366. Arter. Mais. IIvetemjöl. 777.187. 7,144,367. 3,S48,5S6, således omkring 1342. millioner cwt. mera i år än under 1865, hvilken skillnad torde motsvara 812 millioner pund sterling. Iläraf fördes till London finder år 1866, med tillägg af tillförseln från inandet: Bönor. 960,012. IIvete. Korn. IlIafre. I:a qvartalet Qrs 209.140. 118,069. 312, 068. 306.195. 130.,547. 571,655. 343,152. 77,006. 966,260. 418,297. 192.793. 552.239. 1866 Qrs1,277,784. SIS Ål52162:222. 1865 982.270. 591,111. 2.286.697. 1864 ,, 1,103.447. 415,108. 2, 142,268. Mjöl. Säckar. Tunnor. 1:a qvartalet 316,548. i 271,869. v 230,353. n 375,493. 1866 Qrs 1, 194.26. 70,561. 1865 9651, 64.345. 1864 8018.7956. 347.506. Följande äro de länder som lemnat de största bidragen till nysnämnde qvantiteter, importerade i London: Hrete. 1866. 1865. 1864. England Qrs 293,200. 291.900. 303. 600. Amerika 2,.600. 19,500. 147,400. Frankrike 70, 700. 11.100. 7.400. Ryssland , 401,700. 210,700. 298,200. Tyskland 110.000. 379,000. 344,600. Österrikiska diSstrikterna . C(3,410. — Danmark 5 2.900. 5,306. 7.400. Sverge 1.350. 6.300. 3,300. Spanien . 11.696. 1.365. 30. Korn. — 1866. 1865. 1861. England rs 112.519. 132,673. 128.407. Skotland 22.750. 29.,849. 8.400. Irland 12299. 2,140. 260. Amerika 33.920. 200. — Frankrike . 69.847. 55.834. 12.699. Ryssland 17.402. 160.300. 61.638. Tyskland 99,8s82. 24,500. 115,100. Österrikiska distrikterna 19, 951. —— —— Turkiet . 63.045. 102.200. 57.200. Danmark 20.963. 19.600. 64,600. Sverge . 23.100. 23.200. 15,600. Uafre. Ä 1866. 1865. 1864. England Qrs 81,600. 75,100. 139,000. Skottland 22380. 109.600. 134.100. Irland 33.500. 46.800. 171,400. Amerika 378,450. 13, 800. 2, 700. Frankrike — — 10, 100. 9.900. Ryssland , 1,014,200. 704,909. 804.100. Tyskland IS5S. 899. . 63, 800. Österrike 51,100. — — Norge 32, 400. 31, 800. Sverge 1:a qv:t 168, 300. 2:a 102.550 3:e . 115,650f 4:e ,, 168,200 554,700. 881,900. 646,100. Danmark 20,700. 188,300. 107,600. En stor del från Sverge gick under 1866 till kustplatserna och äfven till Frankrike, medelst försäljningar i London. Mjöl. 1866. 1865. 1564. S:r och T:r. S:r och T:r. S:roch England 1,005,786. 913,478. 805 Skottland —— —— — Irland 20. —— — Frankrike 57,516. 19.647. 256, 991. Amerika 60.255. — 63,550. 346,400. Ryssland (Östersjön) 99,241. 745. 18. Spanien 18,531. 1,673. —— — Sverge 615. — —— Tyskland 8,150. 5,110. 5,900. Dessutom ankom af malt: 1866. 1565. 1864, Qrs. rs. Qrs. Från England 898,764. 928, 621. 866, 153. , Skottland 2.132. 1.25 550. . Irland 165. 377. 314. Tillgångarne på spanmål äro på många håll mindre än vanligt; behållningen af hvete på landtbrukarens band har smält ihop och lagren i hufvudhamnarne rapporteras vara mindre än de varit på flera år. Af korn och mais är deremot mera lagradt än samtidigt 1865; af hafre ungefär samma qvantum. Huru förhållandet är i London synes deraf att lagret af: IIvete. Korn. Ilhafre. nu är Års 230,000. 14,700. 196,000. Det var samtidigt 1565 -, 341,000. 22,000. 295,000. 1864 —,. 402.000. 39,000. 268.500. 1863 ,, 329,000. 45,000. 113,000. Då det är att antaga att Frankrike behöfver importera 4 millioner qrs hvete, och att England, som i medeltal importerar 71 millioner qrs hvete och mjöl, nästa år kommer att tarfva 9 millioner, så kommer säkert Rysslands tilltagande export af mjöl, Tysklands någorlunda goda och Svarthafsdistrikternas ganska betydliga skörd af hvete att tagas i starkt anspråk, och man väntar med intresse att se i hvilken mån och huru snart Amerika är i stånd att förse oss. Ilittills ställa priserna sig der för höga och rapporterna låta påskina att blott obetydligt kan exporteras. Kalifornien har fått stor skörd, men till densammas hittransport åtgår lång tid. Spanien har äfven erhållit god skörd, och dessutom äro nu en mängd laster från Svarta hafvet på väg till Kanalen. Korn af goda qvaliteter komma att behöfvas, såsom vi ofvan påpekat, och häraf har man hopp om att från Amerika, Danmark och till en del äfven från Sverge erhålla någerlunda betydliga qvantiteter. Isymerhet Amerika erhöll en ymnig skörd häraf, men i Donaudistrikterna skördades knappast hälften af det vanliga, hvarför äfven exportförbud egde rum der redan i Augusti. Hafre. Frankrikes skörd var, liksom Englands, bristfällig, och i det förra landet var under hösten, ech är fortfarande, en ganska god köplust. Amerika och Canada torde fortfara att exportera betydligt af detta sädesslag, och äfven inom Sverge och Danmark finnas goda tillgångar. Rysslands skörd var god och kommer att göra sig gällande fram i Maj eller Juni, eller så snart isen bryter upp. Af mais har Amerika erhållit en betydlig skörd. Det kan ei nekas att. efter de uppgifter man