Sedan hr Jöns Persson med några ord understödt motionen och lagt regeringen på hjertat folkets oförmåga att tåla högre skatter, uppträdde motionären, frih. Liljencranta, för att besvara utrikesministerns anförande. Lrih. Liljencrantz visade sig synnerligen förtrogen med ämnets alla detaljer och i vissa sall till och med litet bättre underrättad än departementschefen sjelf. Det var t. ex. af en viss komisk eftekt att åhöra, huru, sedan grefve Manderström nyss hade gifvit ti lkänna att han sökt förskaffa sig, men ännu icke erhållit — holländska utrikesdepartementets budget, frih. iljencrantz kunde förklara att han i så fall varit 2 än h. exc, emedan han redan hade den l ändska beageten i handom. Talaren anförde or öfrigt, att grefven vid sin jemförelse med den Soska budgeten hade utelemnat det till vår diplomati utgående bidrag från Norge och från kongulstonden; att chefens för kameralafdelningen göromäl inskränkte sig till en årsräkning, som kunde på ett par dagar uppgöras, och att för vexelköpen utgäfvos särskildt mäklarearfvode; att arkivarien i utrikesdepartementet hade vida mindre att göra än registratorerna i de öfriga statsdepartementen; att förste sekreterarens bestyr med protokollsföringen i statsrådet mycket väl kunde utföras af någon bland 2:dre sekreterarne, likasom för de öfriga departementen protokollet ofta föres af kanslister. o. s. v. De i motiouen ifrågasatta sammanslagningar af flere diplomatiska platser försvarade talaren med hänvisning till andra länders exempel och med erinran om de ringa politiska förbindelser vi ega med en del af de länder, i hvilka vi nu hålla diplomatiska agenter. Ian berörde vidare frågan om ekiperingspenningarne, pensionsstaten, expektansarfyodena, expensmedlen och r sekostnaderna, belysande sina erinringar vid de sä skilda punkterna med ganska anmärkningsvärda uppgifter om abnormiteter, som kunna af räkenskaperna iakttagas med afseende å användningen af vissa poster under dessa särskilda titlar. I fråga om de hemliga fonderna — rörande hvilka en särskild interpellation blifvit i går framställd, hvilen ej hann på f. m. besvaras — sporde talaren hr utrikesministern om de hemliga utgifter, till hvilka de användas, verkligen äro af sådan beskaffenhet, att det är mindre lämpligt att representationen får del af sättet för deras användning. I sådant fall ville han ej yrka derpå, men hvad han deremot påyrkade var, att en ordentlig stat för utrikesdepartementet måtte af riksdagen uppgöras och att den ej måtte öfverskridas. Hr Hedlund, som dernäst uppträdde, inledde sitt anförande med en förklaring, att han rönt ett plågsamt intryck af den analys af utrikesdepartementets utgiftsstat, som han nyss fått åhöra, och att det skulle varit honom kärare om statsutskottet ensamt fått del deraf. I sjelfva hufvudfrågan, eller möjligheten af besparingar på tredje hufvudtiteln tycktes i öfrigt hr Hedlund vara af samma tanka som motionären. Befattningars obehöflighet ådagaläggas bäst derigenom att de kunna alltsomoftast och huru länge som helst hållas vakanta, utan att någon olägenhet deraf uppstår. Man borde dessutom göra sig reda för af hvad slags vigt det vore för Sverge att känna det, som utgör ft mål för diplomaternas meddelanden. Talaren tycktes, i betraktande af trontalets yttrande rörande vår utrikespolitik och af vår maktställning, antaga att vi saklöst kunna undvara desamma, helst diplomaterna vanligen äro ytterst främmande för den nya faktor, som numera ingår i staternas förhållanden till hvarandra, nemligen folkviljan, samt äfven försumma att gagna landet genom att i främmande stater sprida sanna och riktiga meddelanden Ova våra förhållanden, då sådant erfordrades, OC. att till hemlandet bringa kännedom om sådana förhållanden i utlandet, som för oss kunde vara at vigt att känna. Åtskilliga andra af de förut väckta och bordlagda motionerna hafva äfven framkallat längre eller kortare öfverläggningar. IIr Trolles i första kammaren väckta motion om ändring af hypoteksankslagen, så att hypoteksföreningarne återfinge rättigheten att sjelfva utgifva obligationer, understöddes af hr Wallenberg, baron v. Schwerin och br Wern, men bekämpades af hrr Nordström och grefve C. G. Mörner. Hr Nordström ansåg de bestämmelser i lagen, som förbjödo hypoteksföreningarnes obligationsutgifning, utgöra en del af det kontrakt, som ingåtts med hypoteksbankens utländska långifvare och således icke kunna ändras förrän dessa obligationer blifvit infriade. Motsidan genmälde härå, att i hypoteksbankslagen äfven inginge bestämmelser om i hvilken ordning denna Jag kunde förändras, och då den sålunda i laga ordning förändrades, brötes derigenom ej kontraktet med långifvarne, så framt man ej minskade den ställda garantien, hvarom fråga dock ej vore väckt. Grefve Mörner deremot menade, att om man än möjligen hade juridisk rätt att ändra lagen, förbjödes dock detta af en högre lag, nemligen omsorgen om fäderneslandets sannskyldiga nytta. En i andra kammaren föreslagen förnyad undersökning af en del af nordvestra stambanan framkallade en dyning af den vid förra riksdagen utkämpade striden mellan Carlstadsoch Norumsliniernas anhängare. Å ena sidan beklagade man sig öfver försöket att vilja upprifva ett redan fattadt beslut; å andra sidan förmenades, att man icke borde frånkänna sig rättigheten att rätta ett misstag, om man funne sig ha begått ett sådant. Man tvistade ätven derom huruvida motionen hörde till statsutskottets handläggning eller om den vore af natur att böra till ett tillfälligt utskott hänvisas och således kunna nu genast förkastas. Sedan det upplysts att i motionen verkligen begärts anslag, remitterades den ändtligen till statsutskottet. IIr Hedlunds motion om indragning af annantlagarne och åtskilliga andra helgdagar mötte, enl. Aftonbladet, ett mycket allmänt ogillande, hvarjemte erinrades, att den föreslagna reformen icke kan genomföras utan kyrkomötets samtycke. Såsom tillhörande lagutskottets handläggning, blef den emellertid dit bänvisad. Motioner väckta i plena den 29 Jan. Första kammaren. Hr Faxe: angående ett statsanslag af 30,000 rdr till understödjande af vattenafledningsföretag inom Jönköpings län. Frih. Sprengtporten. angående underd. anhållan.