ned på sidan midt på golfvet utan att röra sig och utan att gifva ett ljud ifrån sig. Emellertid hade! man hemtat en björmbössn granngården, och en man tog genom gluggen sigte på björnen. IIan ville hafva honom aft lyfta på hufvudet innan han;a sköt, ty biörnen låg utsträckt på sidan såsom död j och mannen måste derföre tala högt till honom. i! Första pangen låtsade björnen som om han ei hörde, andra sången skrek mannen högt. och då lxftade björnen ändtligen hufvudet och såg upp åt gluggen. Nu sköt mannen och kulan gick midt igenom björnen. Några våldsamma rörelser under dödskampen egde nu rum, hvarefter björnen lade sig ned 1 ett bås och började uppsrärva jorden. Då geväret ånyo var laddadt, var redan ett stort hål uppkastadt under stenfoten, men så fick nalle det andra skottet och dog. Kejsar Napoleon i Compiegne. Framemot hvarje års slut inbjuder kejsar Napoleon genom sin storkansler de personer han önskar se hos sig : på sina jagtpartier. I December mötas tillfölje deraf hos honom omvexlande flera geupper af inbjudna, och hvarje sådan grupp bor en hel vecka! på det kejserliga sloastet i Compirene, hvilket un; der den tiden är samlingsplatsen för Frankrikes ö största notabiliteter i alla riktningar. Compicgne är en liten hufvudstad för ett arronement i Oase-departementet och räknar något öfver 12.000 invånare. Den är uppförd af Gallierna och blef år 533 utvidgad af Karl den Skallige. Det präktiga slottet uppfördes under Ludvigarne XIV, XV och XVI. Den skog, i hvilken kejserliga jegterna hållas, sträcker sig öfver ett ytinnehåll af 145,060 kilometer. Stadens namn tö rekommer första gången hos Gregoire de Tours. i anledning af IIotars död. Konung Pipin fick af s kejsar Konstantinus Kopronymos såsom gåfva tilll. kyrkan i Compidane den första orgel, som kom till Frankrike, och sägnen berättar, att en gamanal avinna dog af bestörtning vid att höra dess brusande toner. Det var i CompiÄgne, som hjeltinnan Jeanne dre tilltångatogs af engelsmännen. Alla Frankrikes kommaar hafva någon tid uppehållit sig i Compicgre. Napoleon I valde denna stad till sitt första möte med sin tillkommande Ira gemål, erkehertiginnan Marie Louise. Det uppförts tält utanför staden på vägen till Soisons, och i ett of dem hade man lagt en sammetsdyna, på hvilken hon skulle knäfalla för kejsaren, som då skolle upplyfta och omfamna henne. Men Napoleon föredrog att öfverraska. IIan åkte derför med Murat i en dräss utan dekorationer. Då Mario Louises vagn kom, var han i Courcelles, hvarest han i kyrkoporten sökte shydd undan en strid regnskur. En stallmästare, som kånde honom och ej visste att han ville vara inkognito, förrådle allt cenom att med stentorsstämana utropa: Kejsaren! — Republiken gaf 1545 un stor bankett (å I franc pr person) på slottet i Compicgae och kejsar Napoleon III har sedan gjort det till sitt jagtslott. Den officiella inbjudvingen sker vanligtvis på ett rosenrödt visitkort i ett stort konvolut med rödt vaxinsegel, hvari står tryckt med blå bokstäfver: Maison de YIanpereur. service du grand chambellanoch kortet lyder på, att storkansleren på kejsarens befallning har äran underrätta herr . .. om, att han är inbjuden att tillbringa sex dagar på palatset i Compicene: svar utbedes. — Den inbjudne bör, enligt ceremonielet, vara förse svart frack och väst, ett urval af kvita halsdukar, kasimirs-knäbenskläder och svarta sikesstrumpor. Ilan beger sig från paris af på Nordbanan med ett för de inbjudna specielt arrangeradt extratåa och går på bangården i Compicane upp i en Char-a-Banc med kejsarens livrä. hvilken är förspänd med 4 hästar s och för honom upp till slottet. Här utstiger han på hedersparrenen och invisas i stora salen, hvarest de vakthalvande af IlIundragardet stå såsom lefvande statyer. Jon lakaj i grön frack och skarlakansröd väst för honom till det för honom bestämda rummet. l.varest han redan fiuner sitt namn på dörren: men är) han en person, som har officiel karakter, ledsaa l han af on hussier, klädd å la francaise manon : kastanjebrun frack) med vä ja och trekantig hatt En af palatsets logismarskalitar ledea: gäster. Framemot kl. 7 möta alla de inbjudna i den stora salongen, som har namn af Galerie des cartes, af de stora landsortskartor, hvarmed v rne äro bekladda. Damerna äro i baltoilett. Kort före sejsarens ankomst ordna sig alla i närheten af flygeldörrarne till venster, herrarne på ena sidan och damerna på den andra; de högtstående rangpersonerna närmast dörren. Kejsaren inträder, ledsagad af tjensteörande kammarherren och ofta! med kejserlige prinsen vid handen, passerar förbi herrarne och yttrar några ord nästan till hvar och en särskildt, men förnämligast till de nyankomna, hvilka föreställas för honom af kammarherren, hvar och en efter sin tur. Emellertid inträder kejsarinnan, ledsagad af sin tjenstgöranle kammarherre och hedersdamen, samt passerar förbi alla damerna. De, som ännu icke äro bekanta för Ilennes M:t, presenteras för henne af hedersdamen. När kejsaren har passerat förbi alla herrarne vän-! der han sig om och går mot ingångsdörren under det han talar med damerna. Kejsarinnan vänder , likaledes om och passerar förbi herrarne, hvilka! då söreställas för henne af hennes kammarherre. När presentationen är slutad, begifver man sig öfver gärdenas sal till matsalen. Man behåller hatten i hand eler under armen till det ögonblic man sätter sig. Un lakej tager då emot den, läg ger den åsido och framlemnar den isen, då middagen är slut. Bordet är dukadt med till ett hundra kuverter och är belagdt med en duk, som är! en ofterapning af Ludvig XV:s och framställer j! åtskilliga jagtepisoder. Under dinern serveras endast på silfver. utom vid deserten, då såvresporslin träder i stället: hvarje tallrik är försedd medi! en målning, som gör honom till ett kons verk. Kejsaren och kejsarinnan uppvaktas martjenare. IInissi sterna och vanligtv ar furstlideras kamrer och lakejer uppvakta gätinnes en tjenare för 2 kuverter. Den kejserliga gardesmusiken spelar un-sm der måltiden i ett närbeläget galleri, men ej sål! högt att konversationen hämmas deraf. IngenÄ Z 8 plats får vara obesatt vid bordet. Det är alldeles lika många kuvert som gäster. Den, som ser sig förhindrad från att komma till taffsIn, bör förut anmäla det för den tjenstgörande palatspre-!: fekten, så att ej något kuvert lägges för honom. s! När tafteln är slutad återvänder man genom gardenas sal tillbaka till salongen. Kejsaren för l. 1 innan till utvången af matsalen och de andra a efter i ordning, som de inkommit.)! er kafle i kortgallerict: derpå tillkännarinnan herrarne, att de kunna röka, med damerna begifver sig in i faalongen. amemot klockan 10 komma herrarne till damerna. Kejsaren har gjort sitt parti ,.Palets; man dansar nu efter piano. Klockan 11 serveras the i t hejsarinnans salong. Framemot klockan 12 gör! kejsarinnan en stor reverens för sällskapet och lrager sig tillbaka: kejsaren begifver sig litet sed5 nare in i sina gemake De inbjudna förblifva2 qvar i salongerna tilldess de sjelfva finna för godt!t att gå till sina rum. På förmiddagarne serveras!3 frukost till dem i deras rum. I sjeltva jagterna. deltaga blott de, som hafva lust dertill. Men det i en bekant sak. att dessa öfvervares af många 5 oinbjudna, som af nyfikenhet hålla sig dolda bland ! buskarne. Bönderna tasa med lätthet genvärar, bland fälten. och det skulle till och med för en 7 rypskytt icke vara så farligt att någongång hemta ig en kanin trån det kejserliga jagtområdet. andelsunderr