Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1867, sida 3

tyska staternas anslutning till Preussen Nämnde tidning är naturligtvis på det högsta belåten med furst Ilohenloles yttranden och lägger särskild vigt på den omstindigheten, att Bayern är redo att ställa sin krigsmakt under Preussens ledning. Detta är mera — så yttras der — in hvad de preussiska reformförslagen af Juni 1566 begärde, ty det synes falla af sig sjelft, att detta är af samma betydelse, som afslutandet af en offoch defensiv allians. FRANKRIKE. Det heter i ,,Fraänce: ,, Man försäkrar, att det i regeringen utarbetas ett dekret, genom hvilket senatens framtida ställning till den nya reformen i författningen ordnas sålunda, att nämnde korporation får en större andel i den egentliga lagstiftningen. Enligt ,Patrie äro tvenne kommissioner utnämnda, bestående af ministrar och medlemmar af statsrådet, hvilka skola utarbeta lagförslag om ordnandet af pressförhållandena och föreningsrätten. ÅÄlven i statsrådet komma förändringar att ske. Af de tre vice presidenterna har Torcade de la Roquette — som man vet — blifvit minister, och Chaiz dEstunge är utnämnd till senator. Begge dessa platser komma att blifva obesatta. Enligt det förra systemet hade vice presidenterna i statsrådet till åliggande att i lagstiftande kårerna, gemensamt med statsministern, föra regeringens talan, hvilket nu försvinner, då hvarje minister der skall svara för sig. Utom förut omtalade utnämningar har Ferdinand Barrot blifvit stor-reterendarie i senaten, samt Quintin, Bauchard och markis Lisle de Siry senatorer. Som förut är sagdt, hafva regeringens sednaste åtgöranden blifvit bedömda på mycket olika sätt; på börsen hafva de gjort ett nedslående intryck. Der synes man icke fästa stor vigt vid antingen adressen afskaffas eller icke, men man har funnit sig så mycket mera oangenämt berörd genom Foulds afgång ur ministören, och hans ersättande af Rouher. Visserligen har Fould, under det han sista gången var medlem af ministeren, hvarken åstadkommit något nytt, eller förbättrat finanserna, men han förstod likväl så temligen att bibehålla status quo. TeoUier, hans efterträdare, är som finansman en obekant storhet; dessutom tror man sig: veta, att han, hvad finansiella frågor angår, har alltför storartade idcer, och man fruktar, att statsministern har för plan! att i sinom tid lemna finansportföljen åt IHausmana. Huruvida dessa farhågor åiro grundade eller icke, det gifver tiden. I hvarje fall skall Nonuher, hädanefter som förut, blifva själen i ministeren. Hans kolleger äro endast fackmän, under det: IRouher har sma egna idter och planer. Marskalk Nicl är en utmärkt ingeniörofficer; marskalk Vaillant en mycket lärd: herre och en stor — hofman; Lavalette en! slipad diplomat: för Moustier återstår det itt förvärfva ära som utrikesminister; Ba-; oche har förstått sig väl på att limpa sig efter alla regeringar sedan 1818; Forcade le la Roquette ir ett namn af god administrativ klang, men utan alla politiska sympathier; Flitry är en skicklig sackman; Duruy en personlighet endast och: dlenast skapad för förbättrandet af hnlervisningsväsendet, och Ieigault de (ienowilly en utmärkt amiral, hittills ofta misstänkt för alltför starka orleanistiska tendenser. Alla dessa min kunna väl sägas icke hafva någon egen politik; de ola icke törstå att höja blicken utöfver len nuvarande författningen, och skola endast blifva samvetsgranna utförare af len kejserliga viljan. Med Rouher lirer let vara helt annat; han har sina egna planer, hvilka han med stor skicklighet och mycken ifver förstår att fullfölja. I Rouher har i fordna dagar varit och då han, — som han i en förtrolig stund uttryckte sig för en vän — ,anslöt sig till kejsarens sak, så skedde detta enlast af det skäl, att han hade den fasta svertygelsen, det han på detta sättet bäst cunde tjena sina planer. Rouher fäster öga vigt vid formen; för honom är det ikgiltigt antingen styrelseformen är kejsarlöme, konungarike eller republik, endast staten sådane förhållanden förefinnas, wilka kunna utgöra grunder för sociala esormer. Många af de åtgärder, som unler de sista åren blifvit söretagna, såsom uslutandet af handelsfördrager, arbetareståndets lyftning, o. s. v., äro att tillrifva Rouher. Likasom DBlungiti, Marx, Lussalle, m. fl., tror Rouher, att de socida förändringarne böra utgå ofvanifrån, och han anser Napoleon III för den man, som, ,om han blir rätt ledd, är i stånd utt förverkliga dessa förändringar. ENGLAND. Den komite, som i London blifvit billad tör samlande af understöd till Kanliotiska flyktingar, har tör detta ändamål edan till Athen afsändt 5,000 pund stering. En förening, under. Layards ledning, nar blifvit bildad, för att för engelska arbetare så mycket som möjligt underlätta besök af den förestående verldsexpositionen i Paris. Bland andra åtgärder hade on af föreningens medlemmar, Pratt, rest till Paris, tör att vidtaga nödiga förberedelser. Vrult hade af den franska expositionskomitten mottagit löfte derom, att den, i allt hvad den kunde, skulle göra kostna