Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1867, sida 1

IIon kunde ej från scenen upptäcka don Rafael, ehuru hon hade forskat efter honom i hela den stora salongen. Han satt till hälften dold i en loge och hade med. afsigt valt denna plats. Men då representationen var slut och den många gånger åter inropade konstnärinnan hade nästan blifvit öfverhöljd af blommor, vid hvilka åtskilliga dyrbara skänker voro sästade, lemnade han teaterhuset för att begisva sig hem. — Men det var icke så lätt att hinna dit denna afton. Det långa, men icke särdeles breda teatertorget var nemligen så uppfyldt af de redan utströmmande menniskörna, och massorna stodo så tält sammanträngda att han ej genast kunde komma igenom dem. Han ställde sig i dörren till en af restaurationslokalerna för att vänta till dess folkmassorna skulle skingras; men de tillvexte deremot oupphörligt, ty medar de, som kommo ut ur teaterhuset, samlades omkring den firade sångerskans vagn, hvilken väntade framför porten, stannade äfven alla förbigående för att se hvad som föregick, och hela torget liknade ett haf af hufvuden. Slutligen visade hon sig insvept i sin