Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1867, sida 2

Article Image
1N Staden och Länet. Väderleken. Sedan kölden i går på morgonen. nedgålt till omkring 1 grad, började vid middagstälen ett titt regn falla, som fortfor hela dagen och ett godt: stycke in på natten, samt försatte den hopade snön i ett fullkomligt upplösningstillstånd. Gator och vägar ha tillfölje härafs blifvit ytterst besvärliga att trafikera, heldst blidvädret fortfarit äfven under loppet al innevarande dag. Kl. Si dag på morgonen visade termometern 2 och kl. 2 på e. m. -2?,, grader. -Bantägen för gårdagen anlände på aftonen och åfven de i går härifrån afgångna tågen framkommo till sina bestiummelscorter. I dag har trafiken å samtliga linier varit obehindrad, med undantag af 1:sta distriktet, der snöhinder inträffat, så att snälltåget från Stockholm ej antages kunna anlända hit förrän kl. omkring 11 i afton. — Räntenedsättning. Styrelsen för Skandinaviska Kredit-Aktiebolaget har i dagens möte nedsatt diskontoch utlåningsräntan för korta papper med 2; procent, hvadan från och med i morgon beräknas: 5, Z för vexlar med högst 3 månaders förfallotid. 6 Z för vexlar med högst 6 och icverser med högst 3 månaders förfallotid. 2 för reverser med högst 6 månaders förfallotid. — Enskilda Banken har från och med morgondagen nedsatt sina diskonto-och räntesatser med !(; procent. Angfartyget Linne. Angående en olycka, s som detta ångfartyg g varit nära att undergå, skrifver vår kor: espondent på Klädesholmen följande: -Ilarjemte insändes utdrag ur journalen, hållen ombord ä ångf. Linnc, som, på resa från Havre till Göteborg, efter flerahanda vidrigheter nödgats söka hamn vid Klädesholmen. Af bomälte utdrag erfar man hurusom ett af de rysligaste s skeppsbrott varit nära att inträffa och huru bop plöst de ombordvarandes läge varit, i det de, utsatta för att, om fartyget törnat på något af de talrika såväl öfrersom Fndervattensgrunden. mellan hvilka det drifvits redlöst och der detsamma lätt kunnat ohjelhligen skadas, i hvilket fall fartyget såsom varande af jern snart, ja kanske på 1 minuter, sjunkit, för sin räddning hufvudsakligen bero af de, under för handen varande omständigheter, ej serdeles lämpliga skeppsbåtarne, och att, om det lyckats att D i land på näaf skären, der kanske omkomma af hunger köld. För att vara beredde på det värsta, inåvs visserligen en slags is-släde och bätarne gos med proviant samt vatten och bränsle så (Cket man vågade medtaga; men om båtarne ock hållit, hade det icke varit. en lätt sak att i de nära sämntjocka islagren under snöyra och köld bana E till ett af de nakna och af npptornade isomhvärfda skären eller till omkring en mil f.än stallet för tillfället befintligt öppet vatten till jös, i hvilket sednare fall de små farkosterna snart nedsvällts af is och, lastade som de naturligtvis blifvit, knappent kunnat vaka under den rådande stormen. Lycklistvig kröntes ansträngningarne att da fartyg och lif med åsyftad framgång. Klädeshohnens lotsar, som troget hållit sig i närheten, jorde sin pligt, och fartyget med 15 personer fördes ändtligen i hamn. Efter hvad lotsarne upplyste hade de för förmannen å den vid Klädesholmen stationerade lifräddningsbåten anmält, att ångfar t låg, med nödflagg till, fast i drisisen. IIan sade sig emellertid ingenting kunna göra vid saken, enär räddningsbåten — ehuru af ek, och lotsarne gingo ut i en furubåt — icke får begagnas i is, och han törmodligen icke ansåg sig hafva skyldighet att gå ut eller sända sitt manskap ut med någon annan båt. Det är väl ej tänkbart att en sådan föreskrift finnes och att båten endast är till för att göra ett par lustturer om året, utan skyldighet för dess bemanning att göra något annat för lönen än afvakta när dessa, enligt ordres från vederbörande, skola ega rum. Den tanken ligger nemligen 1 ira di till hands, dels att, vid förefallande svårare väderlek, utkik borde hållas, dels att såväl uppsyningsman som manskap borde väljas bland personer, som vore så litet som möjligt Ju riga göromål att vid påfordran ögonblick skynda till hjelp, och dels att just det läge, i hvilket hjelp oftast här på kusten är svårast att erhålla, nemligen vid fara genom drifis, borde se skilt vara påaktadt vid inrättandet af anstalter för räddande af menniskolif. NO EE F i

29 januari 1867, sida 2

Thumbnail