kallas af de på infall rika parisarne för .Ja journöe des dupes, emedan många förhöppning ar denna dag blifvit svikna hos åtskilliga aspiranter till ministerportsåljer. Till och med dagen förut stodo ubktierna för koalitionen Walcwski-OllivierTremiy högt öfver pari, och i ett sällskap af personer, tillhörande 1hler 8 parti, hade man satt i omlopp följande mivisterlista: Walewslki utrikes-, M inrikesoch Fremy sinansminister. Till marinminister ansåg man prins Napolcon bestämd, och trodde man honom samtidigt dermed skola utnämnas till stor-amiral af Frankrike. För krvigsministeren trodde man — som utgången äfven blef — marskalk Nicl bestämd. Laguerronnictre trodde sig nästan redan vara installerad i undervisningsministåren. Devienne räknade på justitise ministåren, Pusset på ministören för de oftentliga arbetena och Latour-Dwmoulin slutligen på statsministeoren. Af hela denna lissa accepterades emellertid — som kändt är — endast ett namn, marskalle Nicl, som esterträdt den 71-årige RBandon. vad de nya medlemmarne i franska kabinettet angår, så har Forcade de la Roquette sörut försökt sig som sinansminister, men med ringa lycka: men sedan den tiden har han arbetat mycket och satt sig fullkomligt in i frihandels stemet, hvilket Jikväl inom ministören i Ilonper har sin starkaste anhäingare. Emellertid hafva srihandelns vänner allt godt att hoppas al Frankrikes nye handelsminister. Den nye krigsministern, Niel, ges icke hafva mänga sympatier inom armöen, och detta hufvudsakligen för sitt grofva sätt att skicka sig. Jugault de tienowilly deremot — en at Irankrikes mest ansedda sj jömän — ir mycket väl mottagen som marinminister, och straxt efter det underrättelsen om denna utnämining kommit till flottans om stationer, telegraferades derisrån glädjebetygelser deröfver. Asigterna om vigten af de i det kajserliga dekretet och brefvet meddelade föriindringarne äro emellertid högst olika. Såsom vi redan sett, hafva många oppositionstidningar hörnti snarare seåt en återgång än ett framåtskridande, men många medlemmar af oppositionen i lagstiftande församlingen taga för gifvet, att de nu gjorda koncessionerna mäste föranleda ännu flera. I diplomatiska kretsar anser man hvad som skett gynnsamt för freden. Kejsarinnan lärer hafva verkat för bibehällandet af den förra ministören, och man tillskrifver hennes inflytande, att förändringen endast blef partiel. Ikotthers utnämning till finansminister tydes som ett särdeles fredligt tecken. Det säges, att, då kejsaren Houtlel beklagade sig öfver att skiljas från honom och tackade honom för hans många tjenster, skälet uppgilvits vara, ,det Teouslers understöd vore nödrändigt för de tinansätgärder, som vore i fråga. Man trodde, att Rouher endast provisoriskt skulle innehafva finansportföljen, men detta rykte har ar Rouher sjelf blifvit dementeradt. Den unge finansministern lärer isynnerhet komma att ligga an på höjandet af Frankrikes industriella verksamhet, och om han äfven icke till sina egna vill göra de oerhörda projelv cter, hvilka skulle göra nödigt ett lån på en milliard, så skall det dock troligen icke komma att fattas storartade åtgärder, som ,skola öfvertyga Europa derom, att Frankrikes utrikes politik går ut på fredens bibehållande. etan förefinnes ett rykte, att den nya zeringen har för afsigt ett financielt itsstreck af första rangen-. Det skulle en icke gälla någenting mindre än estående upphäsvande af grundskatterna, eller åtminstone deras nedsättande till hälften. Såsom skäl härför anföres: Kejsaren vill gilva befolkningen på landet en skadeersättning för den betydligt högre ,,blodskatt, som han genom den nya militärorganisationen skall begära; alven har den förehafda undersökningen om landtbrakets tillstånd och behof gifvit vid handen, att denna åtgärd är en ren nödvändighet-. Grundskatterna i Frankrike uppgå till det enorma beloppet af omkring 169 millioner och utgöra mera än hälften af de direkta skatterna. En fransysk tidning fäster uppmärksamheten på en judisk förening, som redan grundlades år 1560, under namn af alliance universelle, och som har till ändamål att verka för judarnes lika berättigande i politiskt afseende och framätskridande i bildning, samt att lemna verksam hjelp åt i nöd varande trosförvandter. På få år har denna förening vunnit en stor utsträckning och verksamhet, och dess organisation är nuj nästan utbredd öfver. hela iorden. I flera länder har