nästa år, då bolaget åtnjuter räntefrihet. Jo, ett sätt finnes naturligtvis att så summorna afförda ch detta vore genom afskrifning; men derigenom örminskas ju anläggningens kapitalvär e, och detta är sannolikt icke hvad herr Å. önskar. IIvartill skulle äfven en sådan der afskrifning egentligen tjena, em icke dertill att man slutligen skulle få en mängd artiklar qvar i böckerna, men till ett värde af 0. Sålunda skulle bland annat; sannolikt gå med verkstadsinventarierna efter hr Å:s kalkyl å 15 2 om året. Det är visserligen sannt att ränta och amortering äro ihopslagna; men förmodligen menas 6 2 ränta, då det äterstår 9 2, amortering. Alltså skulle verkstads-inventarierna slitas ut på 11 år, och efter den tiden komma de att qvarstå i böckerna, men utan något värde, ehuru jernet och kopparn måtte väl finnas qvar ändå? Men äfven om en jernvägsverkstad vore en anläggning för sig, afsedd för utförandet af såkallade främmande arbeten, hvar-, på bolaget beräknade erhålla vinst, så vore det. ändå orätt att på arbetskostnaden a räntor och amorteringar å byggnader och entarier. Icke upptager fabriksidkaren arbetskostnaden för den tillverkade varan till högre belopp än hvad han direkt utgifver för densamma, vare sig i penningar eller materialier; men icke upptager han dervid ränta och amortering å anläggningen, utan, är det först vid beräkning af varans försäljningsvärde som afseende måste fästas vid det pris, som skall sättas för att betäcka tillverkningskostnaden — ränta och amortering på anläggningen, och icke blifver arbetskostnaden större eller mindre, antingen arbetet utföres i ett stenhus eller trä skjul — churu räntan på anläggningen kan vara helt olika — hvaremot vinsten på företaget blifver allt efter anläggningens dyrhet och den ränta som får betalas. Om man vid en fabrik skulle på arbetskostnaden lägga räntan på anläggningen, hvad blefve då denna kostnad i en fabrik som — står still? Jag börjar deck förstå hr Å:s resonnemang. som sannolikt är detta: ,att om jern gen ej hade anlagt någon verkstad, så vore räntan i behåll, derföre bör, då verkstaden blifvit anlagd, denna förlorade ränta etc. läggas på kosinaden för utgående arbeten. Detta kunde nu vara mycket rigtigt om man förutsätter att reparationsarbetena det oaktadt ej skulle kosta bolaget mera än nu, då endast utbetald aflöning och åtgångna materialier påföras hvarje arbete; men det vore ju en högst egen förutsättning att icke den, som hade anlagt en verkstad der dessa reparationer kunde försiggå, skulle debitera så mycket mera för dem, att han vore fullt betäckt för räntan och amorteringen på sin anläggning. Verk-! liga kostnaden för bolaget vore ju således den-samma som nu. T. ex. om vi använda förut upp-: gifna siffertal, jemnade till tusende, få vi: : Verkliga kostnaden för reparationer .... 10,000. Af verkstadsegaren tillökt pris för att betäcka ränta och amortering å anl. 00. . S:a rmt 15,000. Afgår inbesparad ränta och amortering på icke utförd verkstadsanl. . ........ 5.000. Qvarstär verklig kostnad 10,000. Alltså densamma som förut. Slutligen ha vi en post 600 rdr ränta å materialier; men af samma skäl som förut är nämndt torde den summan kanske äfven böra utgå. 10,000 rdr för verkstadsmaterialier var eljest ganska modest upptaget, synnerligast, då man vet att i förrådet finnas materialier för omkring 40,000 rdr, och då man har sett benägenheten att lägga så stor kostnad som möjligt på verkstaden. Kanske tyckte dock herr Å., som matroserna i en af Sverges kuststäder så naivt bruka uttrycka sig, att -hvad som sallerar på ena hållet mankerar på det andra, och då det togs till så bra i början, borde det prutas litet i slutet. mUmellertid har herr Å, sannolikt genom sin artikel ganska mycket bidragit till samma mål som jag eftersträfvade, nemligen att visa akticegarne att det der ryktet om 25,000 rdr årlig kostnad var falskt och att det ej är så farligt med utgifterna i Borås jernvägs verkstad, som kanske en och annan låtit påskina. Nu, om det må tillåtas mig, endast några ord om slutet-i hr Å:s artikel. Först och främst framstår ganska naturligt den frågan: hvarföre besvärade sig hr Å. med att skrifva artikeln? var det för att vederlägga mitt påstående, att ett rykte om 25,000 rdr årlig kostnad i Borås jernvägs verkstad var utspridt, hvarföre då upptaga stridshandsken för att till en del försöka försvara ett rykte, hvars utspridande han har, all anledning betvifla? Ilan vill således försvara hvad han sjelf anser icke finnes till, och då hr Å. framställer den frågan hvem som sväfvar i ,, okunnighet om de verkliga kostnadernar alluderar han då på ryktets utspridare, hvars tillvaro han sjelf betvislar? Eller var det att bevisa, att om nämnde rykte verkligen förefanns skulle detta ,,mana bolagets styrelse att vidtaga genomgripande åtgärder etc. etc., antingen uu detta rykte var sannt eller ej? och om herr Å. behagar genom en konstlad fördelning af arvoden och, genom påläggning af räntor och amorteringar, på papperet uppdrifva kostnaden till ett högt belopp, icke blifver den verkliga kostnaden för holaget derigenom större, och hvad har då detta att göra med hans i slutet af artikeln införda rader om förebyggande af misshushållning med bolagets tiligångar? likasom det skulle vara större eller mindre hushållning med tillgångarne om en del af trasik-ehefens en gång bestämda aflöning fördelas på den ena eller andra afdelningen, eller om man, genom misshushållning med ziffertal, på papperet upptager högre eller lägre räntebelopp på redan befintliga effekter? Hela den sist tillkomna summan 7,544 rdr har ju sålunda ej det ringaste att göra med hushållning eller misshushållning med några tillgångar, och vid genomläsningen af hela herr Åkerlunds artikel påminner man sig ovilkorligen slutet af en parlamentsledamots i England yttrande till en annan, att ,,om den värde ledamoten icke talar för något ändamål, i hvad ändamål talar han då? Då herr Å. r sig betvifla ryktets utspridande, kan man naturligtvis ej gerna betvisla hans uppgift; men besynnerligt förefaller hans ifver att försöka försvara det, och om man då till på köpet erinrar sig åtskilliga yttranden så väl här som i Venersborg — dock allt detta vore värdt sin egen lilla historia, men som kan ommas till en annan gång. Att herr Å. har den öfvertygelsen att ett rykte om höga reparationskostnader icke nedsätter aktiens värde, är väl möjligt; men i allmänhet tror jag icke att höga underhållskostnader å någon slags anläggning bidraga att höja dess aktiers värde. Ilvad i öfrigt vidkommer slutstrofen i herr Å:s artikel, den der om ,vidtagande af genomgripande åtgärder till förebyggande af misshushållning med bolagets tillgångar och införande af nödig kontroll öfver deras användander, så är det i sanning ganska ledsamt för direktionen om den uraktlåtit hvad i det asscondet på densamma tillkommit, och derigenom kunna uppstå grundade skäl till anmärkning från revisorernas sida. Men kanske den der insinuationen äfven till en del var riktad åt mig? Nåja, i få väl både direktionen och jag taga den der anspelningen lugnt, öfvertygade som vi kunna vara att hvarje sansad person, som vill taga reda på rätta förhållandet. skall finna, att om vi ej kunnat uträtta något synnerligen godt för bolaget, så åtminstone ha vi icke misshushållat med dess tillgångar, hvilket lättast ar sig om man jemför kostnaden å olika jernvägar och icke gör en så2