icke tillbringa någon betydligare del af sin tid iv en verkstad som, man bör crinra sig, egentligen! är till för reparationer och underhåll af hvad som redan finnes, och icke för utförandet af nya arbeten; men n om trafikchefens halfva tid skulle 1 användas för maskinafdelningen, borde åtminstone hr Å., som ,ledamot af en jernvägsstyrelsc, till, att maskinafdelning och verkstad icke är alldeles en och samma sak. Maskinafdelningen öhefattar i sig lokomotiv-tjenstgöringen, rörliga matorielens skötsel och vård, verkstaden samt för det. Om nu verkstaden allena tager hela den för maskinasdelningen påförda delen af trasikchesens aflöning, hvad blir då öfver för de andra under-. afdelningarne? Ånalogien är lätt uppställd, och! X besinnes naturligtvis O. Alltså kommer man? ej till ett fullt lika nnsamt resultat, som vid a tördelningen af förrådsförvaltningskostnaden; men i någon misshushållning med bolagets tillgångar kan j man ej heller säga det är, då det ingenting kostar. Hr Å torde kanske ba hört, att den tiden, då boE laget hade en särskild maskinoch baningeniör, var hans aflöning i ett för allt 2,500 rdr. Skulle hans hela aflöning påförts verkstaden, hvad hade han då för tillsynen af den öfriga delen af maskinafdelningen, — och för banan sedan?? Ban-A. afdelningen tyckes då vara den lyckligast lottade j af dem alla, åtminstone hvad kostnaden vidkommer; ty förut ha vi sett att den fick öfverskott på förrådsförvaltningen, och sammaledes synes det nu å med kostnaden för dess tillsyn. Det torde ej heller vara hr Å. alldeles obekannt, j att jag, år 1864 på våren, då maskinoch banH ingeniören lemnade sin befattning, åtog mig be strida äfven denna syssla, utan att derföre be någon tillökning i mitt förut varande arvode som trasikchef. Genom detta arrangemang inbesparades alltså 2,500 rdr årligen, hvarigenom åtminstone ej heller der gon misshushållning med bolagets tillgångar egde rum. Emellertid om någon fördelning af trasikchefens aflöning skulle göras, och man äfven antager, att då alla chefsbefattningarne för de olika afdelningarne af honom på en gång ertogs, hälften af arvodet skulle påföras maskinoch banafdelningen, borde äfven inom dessa afdelningar en fördelning ske, och är det kanske ej för mycket, om på banafdelningen fördes 1 af beloppet, då det återstår 1.666 rdr på maskinafdelningen. Af dessa borde återigen kanske hälften ; staden delas på hvardera underafdelningen ,,ver och det ga af maskinafdelningen med förrådet, alltså 833 rdr på verkstaden; men detta är ju en helt annan summa än den af hr Å. uppgifna 2,500? Huru de upptagna summorna för chefskapet sedermera skola inom hvarje afdelning fördelas på de olika littera eller konto som der förefinnes öfverlemnar jag gerna åt hr A. att bestämma. Att de böra fördelas tager jag för asajerdt: ty eljest kan likasom nu hända, att man uppgifver costnaden för t. ex. ,.ballastning och rigtning år! såsom böckerna upptager den, till 1,221 rdr, men då kommer kanske hr Å. och säger: detta är icke verkliga kostnaden, ty baningeniörens, aflöning bör till samt ränta och amortering å lokomotiv och vagnar de dagar de användes för I ballastning, äfvensom å de inventarier hvilka för! lyftning och stoppning etc. vid banan användas. — Ja, tacka Gud, att det icke skall beräknas ränta på hela bananläggningen äfven. Emellertid om vi nu återgå till trafik-chefens aflöning, finner man uti böckerna att densamma icke är fördelad på de olika afdelningarne, utan är hela arvodet upptaget på ,styrelsens och hufvudkontorets aflöningslista. Detta af det helt: enkla skälet, att, som chef för alla afdelningarne. anses hans aflöning ej böra upptagas på någondera särskildt, och skulle en fördelning af hans aflöning ske, borde man med lika mycket skäl på alla afdelningarne fördela direktionens och huf-j vudkontorets tjenstemäns arvoden etc. ete: ty de personers befattningar äro äfven icke till för gon viss afdelning, utan för alla gemensamt. För att vara fullt konseqvent borde herr Å. alltså tilll öfriga kostnader i verkstaden ha lagt en del af direktionens och hufvudkontorets tjenstemäns af-, öning. revisorernas arvoden, reseersättningar, ex-) peditionskostnad, sjukvård, diverse utgifter i hufvudkontoret och assuranser m. m., och, för att? tala med herr Å., borde kanske hälften af dirck-j tionens aflöning blifvit päförd verkstaden, emedan! det anses, att sistnämnde afdelning upptagit minst j ika mycket af direktionens tid och omtanka, som? alla de öfriga afdelningarne tillsammans. Dockt; hela den der fördelningen är en smaksak, och hufvudsaken är och förblir, att ingen dylik fördelning hvarken af trasikehefens aflöning, eller kostnaden för hufvudkontoret, lika litet som de af herr Å. uppgifna räntor och amorteringar, sinnas i böckerna upptagna; och som man vid uppgifter om kostnader icke gerna kan taga annat än böckerna till grund, emedan man eljest kunde f för mycket förirra sig på santasiens eller gissniazarnes områden, måste sannolikt erkännas att till dess en sådan fördelning af arvoden, och till-: dess öfriga af herr Å. gjorda beräkningar blifva! i böckerna utförda, kan ej heller arbetskostnaden! i verkstaden upptagas annorlunda än som jag,!. med stöd af maskinafdelningens räkenskaper, upp: t. Låtom oss emellertid fortsätta med granskI en af herr Å:s beräkningar. Vi komma då! härnäst till ränta och underhällskostnad för verkstadsbyggnaden 7 2, å 12,769 rdr So3 rdr. med mätte menas endast räntan; ty vi ha i hans kalkyl förut haft en post. som kallas ,hus och; anläggningars underhåll 659 rdr, hvarati äfven verkstadsbyggnadens underhåll ingår. Det skulle alltså blifva litet kaka på kaka, om underhållet beräknas 2 gånge nen å andra sidan är 7 — änta kanske bra högt beräknad. Ja t. o. m. 6 7, är ej lågt då man betänker, att bolaget har, till bestridande af 23 af anläggnin naden, bekommit ett starslån å 2, årlig ränta och 1 4) amortering. Sjelfva summan Sus rdr är dock : så stor att det synnerligen lönar modan tala derom: men frågan är den; skall ränta och amortering upptagas vid beräkning af kostnaden för reparationsarbeten utgångna från verkstaden? Vid ranskningen af nästa post 3,550 rdr, utgörande 15 7, ränta och amortering å verkstadsinventa671 rdr, skola vi härtill återkomma. Först och främst bör man då erinra sig att Boråsbanans verkstad egentligen är assedd för reparationer å rörliga materielen samt banans öfriga tillhörigheter, och att kostnaden för denna verkstads uppförande ingår uli totallsostn för hela jernvägzänläggningen. Som nu nettobehåliningen af banans inkomster utgör den ränta som för året orhålles å nedlagda kapitalet på anläggningen i sin helhet (verkstaden deri inbegripen), skulle ju itteligen — pm nettobehällningen genom trafik inkomster etc. uppginge, såsom å Borås jern ir 1865, till omkring 1,5 4 på anliggaingskos naden — äfven 1,8 2, komma verkstaden till god men då borde ju också dessa 1,S afdragas från de ; 4, som jag förmodar är den ränta hr. Å. ber å verkstaden med dess tillbehör, och hvilken ränta han lägger på arbetskostnaden. Såleles skulle för 1565 ej mera än 4,2 2, komma på arbetet; men nu händer att ett annat år gifver ratiken en ännu större nettobehållning, och för det iret kommer räntan å verkstadsanläggningen att innu mera förmins Alltså skulle arbetskostna den i verkstaden till en del bero på den större eller mindre trafikinkomsten för året!!! och om man nu, i likhet med herr Å., antager att ränta och mortering å verkstaden bör läggas på derifrån att få dan varvl liga EUEUetna. rierna e 2 — 12 DA A nA AaAarhatnan