Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1867, sida 3

visningen ej kan bedrifvas med den fart, som vederborde. Af egna medel kan ej församlingen, betungad som den är af högst dryga kommunalutskylder, aflöna flera lärare, och i högsta grad önskärdt vore det derföre, så väl för detta som alla öfriga sam hällen, om svenska folkets ombud vid nu församlade riksmöte, som är att förmoda, ville göra nå got större anslag tilllfolkundervisningensb efrämjande, om för närvarande ej mer, så åtminstone återstående hälften af s. k. skyddsasgiften. — Kristianstad. Tredje klassens jernbanragnar. I Kristianstadsbladet lä: I tredje klassens jernbanvagnar finnes å väggen ett tryckt tillkännagifvande, af innehåll att hundar eller djur icke få medtagas i samma vagnar. I några tredje klassens kup6er å Kristianstad—Hesslebolmsbanan, har någon framför ordet hundar vit , fyll — samt framför djur bokstafven 0. — så att ordalydelsen derigenom förändrats sålunda, att .fyll-hundar och .0-djur icke få medtagas i vagnarne, och beklagligen vore ett sådant stadgande högeligen af nöden, emedan man ofta hör talas om tilldragelser i tredje klassens vagnar, hvilka vittna om en långt drifven råhet och oförskämdhet. Helt nyligen inträffade att en manlig passagerare under vägen emellan önköping och Hessleholm tillät sig att på det gröfsta oqväda fruntimmer, som befunno sig i samma kupe, och han gick till och med så långt i oförskämdhet att han i tredje klassens väntsal tilltalade derstädes befintliga fruntimmer på ett oanständigt och sårande sätt. Slutligen blef han skrämd ill tystnad derigenom att en bättre herre allvarigen förehöll honom det oskickliga beteendet; men bästa sättet att tillrättavisa dylika bestar är att senast anmäla förhållandet hos konduktören eller yefälhafvaren å närmaste station, då man bör förnoda att de genast utvisas och, i händelse af beogenhet, befordras till lagligt straff. Gåfra. Sistlidne Juldag förärade löljnant Claöson på Lillö Åsums kyrka en större förgyld silfer-dopskål såsom minne af sitt 30-åriga vistande non församlingen, hvarifrån han snart ämnar ytta.