Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1867, sida 1

— Om jag hade följt min egen öfver ! ygelse, sade han slutligen och stannade framför sin minister, som var nära ett hufvud, längre än han, — så hade jag aldrig inlätit mig med denne fördömde sambo. Jag har aldrig tilltrott honom den nödiga energien för att hastigt och kraftfullt genomföra ett dylikt företag; men ni alla voro af en annan mening. — Men excellens — — — Var ni tyst; ni likaväl som de öfriga. France här och Franco der, — hela Ecuador skulle följa honom som en man. Nu hafva vi det. Frän vecka till vecka har han tröstat mig med att han höll hela kusten besatt ända upp till Pailon och skulle rycka in i Quito med det första; han talade ej om någon strid, likasom hade det blott varit ett triumftåg, och nu har han icke ens förmått hålla sig i Bodegas, som är nyckeln till Guajaquil! Det nästa vi få höra är väl att de hafva skjutit min ångare i sank, Men må de akta sig om de försöka detta! Sennor Benares tänkte dock annorlunda, ty han var fast öfvertygad att general Franco och den till hans förfogande ställda Angbåten nog skulle i rättan. tid draga sig utom skotthåll; men han aktade sig: att högt uttala detta. Det hade ju varit) att tala tvärt emot hvad han förr sjelf så ofta hade sagt till presidenten angående general Francos karakter och tapperhet. — När kommer nästa ångbåt? frågade presidenten, — Först om fjorton dagar kunna vi vänta någon norrifrån, excellens, sade Benares med en axelryckning, — ty segelfartygen, som dessförinnan torde inlöpa, kunna ej medföra några nyare underrät