Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1867, sida 1

Sennor Aguila. Af berstäcker. ) (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) — Men huru kunde det hafva gått till? — Jag har bråkat min hjerna dermed under nästan hela natten, sade Bertrand, — utan att få det riktigt klart för mig. Så mycket är visst att man allmänt tror här i trakten, att gumman kan bereda en mängd hemlighetsfulla drycker, bland andra äfven kärleksdrycker, och att det vidskepliga landtfolket fruktar henne. Hon! bodde också förr aflägset och ensam derborta, der floden drar sig närmare intill berget, i en gammal, bofällig koja, i de fattigaste omständigheter och gick, som ag redan i går nämnde, vanligtvis omkring och tiggde i trakten, stundom ända in till Lima. Det der har nu upphört. Den nuvarande egaren till din hacienda, -— gosse, gosse, se hur sockerrören vuxit upp här, — det är ju beiängdt att vi peruaner måste inköpa socker utifrån och betala det med kontanta pengar! Och jag har gjort lika så lyckliga försök med bomull. Det vore ett land för bomullsodling, om vi endast kunde få arbetskrafter hit för att bevattna det! Intet regn, som förstör den sönderbristande frukthylsan; hvilken präktig bomull det måste bli! Men det är ingen drift, ingen energie hos folket, och likväl skulle man, med de ofantACAIARA —