Samtal mellan två unga systrar, strart efter den första operamaskeraden. (Ur ,,Dagens Nyheter.) Jenny! — O, hvad jag haft roligt! Hör nu på! ... Det är otroligt. Herre Gud, hvad ja Här du suttit, som en enka. Det var syndigt, kan jag tänka, Till att gå på maskerad. ..Och ändå du älskar baler. — Ack, när hundrade riksdaler Pappa åt oss båda gaf Till kostymer — då förnam jag Först hans kärlek... Också sam jag I en vild förtjusnings haf. ,Mins du huru jag dig sporde? Men en helig min du gjorde, Sade du förstod det ej. Jag var idel eld och lågor; Men på mina hundra I Fick jag endast ja och naj. .Du, du ville hemma vara, För att dina pengar spara Och hvad annat mer det var. Såg man en iddt så tokig? Tänk dig blott en verld så brokig, Som den jag nu skådat har. vilket ljusbaf! IIvilka toner! Hvilken prakt! — IIVad millioner Utaf Jjufva smickerord! Ack, af nöjen här i staden Är visst opramaskeraden För den rätta glädjen gjord.