Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1867, sida 2

Göteborg den 17 Jan. Så stora de yttre politiska omgestaltningar äro, hvilka följt på det sednaste kriget mellan Preussen och Österrike, torde en gång de inre politiska och sociala föl derna af detta krig komma att anses si som icke mindre betydelsefulla. Till dessa höra de förändringar eller försök till förändringar i armöernas sammansättning och organisation, hvilka nu äro på dagoråningen i nästan alla länder. Det var en lycka, alt Preussen vann den snabba och g sande seger öfver Österrike, som det förflutna året fick bevittna. Hade utgången blifvit en annan, skulle de omdaningsförsök, som ega rum på det militära området, visserligen indock icke uteblifvit, men tagit en förderflig, alldeles från det rätta målet ledande riktning. Österrikes armå, skulle då blifvit typen, efter hvilken man hade sökt bilda sig. Man hade i Österrikes seger funnit välkomna bevis för att en nationel patriotisk anda är för en armå öfverflödig, om icke skadlig, samt att den låter mer än vil ersätta sig af en blind undergifvenhet under och en konstlad entusiasm för den allerhögste krigshorren. Man hade i den långa öfningstid, som Österrikes soldater äro underkastade, funnit en af förnämsta orsakerna till dess vapens framgång; bristen på intelligens i ledet skulle framhållits såsom en stor fullkomlighet, och den rent mekaniska dressyren åter kommit till ära. Nu är, tack vare preussarnes seger, tonen en annan, äfven i de kretsar, inom hvilka inrotade vanor och fördomar låta vänta det envisaste motstånd mot folkbeväpningsidåen. Det är i detta hänseende f icke ringa intresse att läsa det äfven i ig sjelft särdeles förtjenstfulla föredrag, som hr general Hazelius höll å krigsvetenskapsakademiens sednaste högtidsdag. I det han söker framlägga de väsendtligare faktorer, som bidrogo till preussarnes framgångar, nämner han icke och kan ej heller nämna ett ord om en mångårig oafbruten öfningstids nödvändighet; i stillet för att betona den mekaniska dressy rens förträfflighet, framhåller han intelli gensens inverkan. Orsakerna till preussiska armåens seger finner han i en båttre krigsförberedelse, i rörelsens initiativ, i den större massan af stridskrafter, en bättre strategisk ledning, och en bättre taktik, samt yttrar derefter: Att preussarne visste förskaffa sig här anförda fem fördelar eller lika många fördelar till en sannolik seger, häntyder slut ligen på ett sjette och icke minst vigti företräde, det att deras krigshär var öf verlägsen den österrikiska på insigternas och tankens område, det vanligen så kallade intelligensens, hvilket i våra dagar väl må kunna förvärfva sig benämningen: det fjerde vapnet. Sjeltve tillskrifva preussarne detta såsom en verkan af sin ovilkorliga värnepligt: förbudet att genom lega Å— Lol D itta karl i sitt rum, hvilket ställer de bildade folkklasserna i ledet, gifver god ullgång på underbefäl och skapar en bildsam trupp. Men visst är, att, äfven detta förutan, krigsbildningen i Preussen varit mera vårdad, både i sina högre ochi sina ägre delar, både i studier och öfningar mera beräknad på kriget, och att vetanlet i allmänhet stått högre i kurs hos crigsdepartementet. Vitsord häirutinnan nåste tillmåtas de slagne österrikarne, lvilka sjelfve nu prisa detta preussarnes öreträde, och i hvilkas militärtidskrifter öpet och lifligt klagas: öfver vetandets ringa iktande i deras egen armå; öfver oflicerartcs sorglö a lif och förbiseende af det ypdrliga som skrifvits i deras yrke; öfver tt ej någon ,moralische Anregung? lemaddes uppifrån till krigsvetenskaplig bilding, samt att de gencalogiska förtjensterna i i oro de mest befordrande till armöns hö-! ro platser. Alla dessa här uppräknade förmåner ita väl förena sig med ett nationalförsvar, rundadt på allmän folkbeväpning. Tvenne TU 2 11 1 33ss