Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1867, sida 2

pet. Göteborg den 13 Jan. Det är i dag som en svensk riksförsamling, till alla sina delar vald af folket och omedelbart representerande folket sjelft utan afseende på stånd och klasser, för första gången har sammanträdt. Don 15 Januari 1567 skall ur denna synpunkt blifva en märkelsedag i Sverges inre historia och, såsom vi hoppas, inviga en ny :era af andligt och materielt framåtskridande för vårt fädernesland. Hvad under de minnesrika Decemberdagarne år 1865 efter ett halft århundrades partislitningar slutligen blef vunnet antager i dag en fast historisk gestalt och, för att begagna siarens ord: , Upp till statens nya tempel tåga Ejskilda flockar, men ett brödrasolk. De gamla formerna, som voro utgångna ur ett lägre samhällsbegrepp och egnade att framkalla afund, split och tvedrägt mellan privilegierade och oprivilegierade, hafva fallit. Statsskicket har erhållit de former, som motsvara såväl det klarare rättsmedvetandet och den starkare känslan af nationens enhet som ock de faktiskt förhandenvarande förhållandena inom sjelfva folket. På samma gång har lagstiftnmgens maskineri blifvit betydligt förenkladt och genom riksdagarnes årlighet iståndsatt att verka mer oafbrutet. De föreliggande frågorna kunna således hädanefter, med undvikande af onödig förslösning utaf tid och krafter, afgöras, utan att man mer än förut behöfver befara omogna och brådstörtade beslut. Och hvad som icke ir af minsta betydelse: den svenska allmänheten blir härigenom i tillfälle att bättre än förr följa sin representantförsamlings åtgöranden och sätta sig in i den ställning, som frågorna i de olika stadierna af deras behandling intagit — något, som förr var ganska kinkigt, sålänge hvarje sak diskuterades på olika tider inom fyra olika församlingar. Stora frågor föreligga det nu törsamlade riksmötet till behandling — bland andra folkbeväpningen, hvarigenom landets förhandenvarande krafter skola organiseras till segerrikt bekämpande af yttre våld, och folluwndervisningen, genom hvilken folkets inneboende intellektuella och fysiska krafter skola vidare utveckias samt dess moraliska och religiösa håg stärkas. Det torde väl icke heller dröja länge, innan äfven kyrkliga frågor af djupt ingripande betydelse skola tränga sig fram i den politiska förgrunden. Det är emellertid sannolikt, att dessa och andra ämnen af större vigt skola under det innevarande årets riksdagsförhandlingar framträda mest i form af motioner, för att först vid nästa års riksmöte blifva underkastade en mer vidsträckt diskussion, enär väl statsregleringen kommer att taga i anspråk lejonparten af den tid, som åt årets möte blir anslagen. I hvarje fall som helst är den i det hela så lyckliga utgång, som valen såväl till första som andra kammaren tagit, en borgen, att nationens stora angelägenheter skola af dess representantförsamling komma att behandlas på ett värdigt. nitiskt och insigtsfullt sätt och att besluten skola utfalla i framåtskridandets riktning. Det är i viss förtröstan härpå som hvarje god svensk önskar Försynens hägn och välsignelse åt vår riksdags stundande arbeten. Måtte dessa i allo verka till nationens trygghet, förädling och lycka!