Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1867, sida 2

ste marskalkinnan äfven denna g ng att icke sätta värde på ,den konstitutionella drotfningensupbmärksamhet, enär den förstnämnda i uppretad ton frågade ,, hvilken rätt drottningen hade att begagna sig af marskalkinnans nammTURKIET. Den orientaliska frågan börjar antaga en alltmer och mer betänklig karakter. Från Paris meddelas, under den 5 dennes, att kejsar Napoleon hyser allvarsamma farhågor för utgången af den nuvarande krisen i Orienten, och lärer icke heller vara belåten med den politik, som hans nye utrikesminister hittills i denna fråga följt, enär denna politik hotar att isolera Frankrike. Man antager nemligen, att Moustier, som under sin vistelse i Konstantinopel bordt hafva godt tillfälle att göra sig bekant med de orientaliska förhållandena, framställt såsom alldeles otvifvelaktigt, att turkarne med mycken lätthet skulle kufva alla upprorsförsök. I denna punkt har han emellertid tagit betydligt felt. A andra sidan visar sig Porten långt mindre benägen till eftergifter för kandioterna och sina öfriga kristna undersåter, än man i Paris hade grund att tro. Preussens hållning i denna fråga blir alltmer otvetydig. Det stora intresse, som detta lands pr på sednare tider tagit i de orientaliska förvecklingarne, förklaras tillräckligt af det preussiska kabinettets önskan om en allmän europeisk konflikt i Orienten, hvilken skulle gifva Preussen helt och hållet fria händer i Tyskland och således göra dess allians så mycket mera värdefull. Hvad Österrike betriffar, så anses det för temligen afgjordt, att Peust just i den orientaliska frågan vill gifva ett bevis på sitt trosasta anslutande till kejsar Napoleons politik, hvilka följderna än måtte blifva. England slutligen har hittills — ehuru med en ägendomlig brist på energi och bestämdhet i öfverensstämmelse med Frankrike sökt fördröja den hotande krisen i Orienten; men de engelska tidningarnes förnyado högtidliga försäkringar, att Lngland är oskyldigt i allt som sker och att det för intet pris vill intervenera i denna invecklade sak, angifva tydligen, att man anser en sammanstötning af de europeiska stormakterna som förestående, och man vill derföre i tid gardera sig mot alla eventualiteter. Den officielle , Wiener-Abendpost af den 5 dennes anförer ett faktum, som är väl egnadt att tydliggöra det anarkiska tillstånd, i hvilket de flesta turkiska provinser befinna sig, der kristna och muhamedaner äro sammanblandade. I distriktet Prisrendi i Albanien, der musulmännen äro talrikare än katholikerna, hafva de förstnämnde uppbränt 14 kristna byar och bortjagat befolkningen. Då den turkiske guvernören lät detta ske, utan att göra någon affär deraf, gjorde den österrikiske ambassadören i Konstantinopel, baron Prokesch-Osten, allvarliga föreställningar häremot, hvilka hade till följd, att den turkiska regeringen beslutade sig för att afsätta guvernören. Ofvannämnde österrikiska tidning betonar, med anledning af denna affär, uttryckligen Österrikes pligt att skydda de kristnas intressen i Orienten. eust har g gjort sig till målsman för serbernas anspråk på utrymmandet af sästningen Belgrad, men turkiska regeringen lärer hafva gjort nänmde statsman uppmärksam derpå, att det, kort före det sista orientaliska kriget (1554), var Österke, som erbjöd Porten att med sina trupper förstärka den turkiska besättningen i Belgard för förhindrande af en väpnad öfverrumpling från serbernas sida. Enir— som vi förut omnänmt — fästningen Belgrad i Konstantinopel betraktas som nyckeln till Balkan, så är det icke troligt att turkiska regeringen i denna fråga skall gifva efter. GREKLAND. Enligt korrespondenser från athen till Times, uppgår antalet af de i nämnde tad be fintliga kandiotiska flyktingarne (till största delen gubbar, qvinnor och barn) till 8,000. Athen hvimlar af sådane flyktingar, och för dem göres allt som står i kommunens makt. Sämre står det till med de flyktingar, som uppehålla sig i Greklands provinser. Den förut omnämnda komit, som bildats i London för kandioternas understödjande, lemnar 500 pund st. i månaden till de kandiotiska flyktingarne. .Times uppmanar till ökade penningebidrag, ,enär nöden bland flyktingarne är stor, och deras antal dag för dag tilltager. AFRIKA. Om jordskalfvet i Algier heter det i officiella depescher till franska regeringen,