björnen och tillagade för detta ändamål en rännsnara, och för att få honom att räcka ut hufvudet genom en öppning kastade man framför honom ett i ändan på ett rep bundet köttstycke såsom lockbete. Men djuret, som måste hafva funnit dessa förberedelser misstänkta, ryckte i repet så våldsamt att det gick af. Nu blef björnen ursinnig och bråkade så, att buren föll omkull. Nu visste man icke annat råd att få lifvet af björnen, än att sticka honom med bajonettstygn; men när han lyckats bemägtiga sig en bajonett, vred och böjde han den, som om den varit en bit ståltråd. Ur buren uppsteg en rigtig ånga af det rasande djurets transpiration. De ursinniga vrålningarne upprepades af björnens fångne medbroder, som ännu stod qvar hos vildtmänglaren. Allt detta oväsen väckte naturtigtvis största uppmärksamhet rundtomkring i granskapet, och en sådan folkmassa sammanströmmade, att rörelsen under halfannan timma var stängd. Först efter så lång tids förlopp förmådde man döda djuret, hvars blod flödade öfver slagtarens gård. Den andre björnen fördes direkte till slagtarhuset och förorsakade icke något vidare äfventyr. Kinesiska Julseder. Hur våra vänner kineserna fira sin Juloch Nyårshögtid torde ej vara allmännare bekant. A. B. meddelar en redogörelse derför, lemnad till en Parisertidning af en kine Tin-tun-ling, som i litterära forskningar skall varit och ännu satt i Frankrike. I det himmelska riket börja inbyggarne den 23 December att gö följande anordningar i sina hem: De placera på hvarje sida i rummen två påtända vaxljus; i midten af rummet ställes en vas, fylld med aska och i den nedstickas tre vaxstaplar, hvilka antändas och sprida vällukt. Der knäböja de och anropa Herren. Den 24 och 25 användas för att väl rengöra rummen och pryda dem på hvarjehanda sätt. Den 26 skaffar sig hvar och en en hop frukter, bakelser och riskulor, målade i rödt, blått, violett, gult och grönt. Den 27 beger man sig ut på fälten för att atskära cypressgrenar, hvilka skola uppbrännas på Nyårsdagen. Rödt papper, med derå anbringade orden Lycka, Välgånh, fastklistras på alla dörrar. Två af papper klippta englar pryda ingångsporten. Man tillreder en pudding och lägger i den vindrufvor och bröstbär. Den 28 uppfästes ofvanför det rikt dukade bordet en tafla, hvarå namnen på alla medlemmar af amiljen äro inskrifna, och på bordet 1 käpp, i hvilken orden Lycka, Välgång stade. Hvartill den begagnas få vi se Den 29 rustar mån i ordning sina h och som rummen äro väl upplysta kan man utifrån se hur alla menniskor äro sysselsatta med att putsa sig och nästan hela natten åtgår härtill. KI. 3 på morgonen tager husbonden, iklädd sin bästa drägt, den nyss nämnda på bordet liggande käppen, öppnar dörren och kastar käppen ut på gården. Husbonden återvänder in igen, hemtar ett ljus och går ut på gården, der följande ceremoni eger rum: Å ett dukadt bord på gården äro anrättade en stekt gris och en stekt höna och bredvid står en liten skål, hvars ändamål angifves här nedan. Två vazljus brinna på bordet. Med en halmvippa antändas cypresserna, som anskaffats aftonen förut. De antända cypresserna spraka duktigt med tusentals gnistor. När vinden bortfört den sista, tager man den ofvannämnda skålen och i den placeras tre antända parfymerade små ljus, som snart brinna ned. Nu är det högtidliga ögonblicket för bön inne. På knä, med hufvudena mot jorden, anropa inbyggarne himlen om lycka och välgång för sig sjelfva och för dem de älska. Då bönen är slut, tager man sig något föda, som består af delikata köttpastejer. Derefter skyndar hvar och cn ut, helsande på hos sina grannar och bugande sig ända ned till jorden, såsom bruket är. Derefter återvänder man till sin familj. För barnen är dagen mycket glädjefull. Deras fickor fyllas med leksaker, bakelser och små oranger och i ett rödt papper erhålla de kopparslantar, hvilka anses medföra lycka och välstånd. Derefter beger man sig till pagoderna, som alldeles uppfyllas af menniskor. Allas ansigten stråla af glädje. Familjerna kalasera sedan ända till den 5 Januari. Deretter återtaga bestyren sin vanliga gång, men en sedvänja återstår, som bildar sjelfva slutet af festen. Den 5 Januari, kl. 2 på morgonen, går hvarje husfader ut på gatan, bärande en korg, som innehåller aska, ett ljus och en parfymerad vaxstapel, kastar ut korgens innehåll och skyndar in igen, utan att kasta en blick efter sig. Skulle han glömma sig och se sig om, anses detta såsom ett förebud till olycka. Palisers nya kulor. Artillerikaptenen Noble, som är medlem af den komite af officerare, som skall öfvervara de engelska försöken med ett nytt slags kulor, har nyligen offentliggjort en berättelse om major Pallisers nya kulor af hastigt afkyldt jern. Han sammanfattar resultaten af de anstälda försöken på följande sätt: För att genomborra föremål, som äro beslagna med jernplåtar af ny konstruktion, erford kanoner af grof kaliber, och då dessa måste vara i stånd att slunga sina kulor med stor hastighet, så måste de vara tillräckligt starka att kunna uthärda en betydlig krutladdning. Kulorna måste vara af hårdt material. Pallisers nya kulor af hastigt afkyldt jern äro till sina verkningar fullkomligt lika stålkulorna, om de icke öfverträffa dem, och de hafva företräde i anseende till sitt billigare pris. Jernplåtarne kunna icke erhålla tillräcklig motståndskraft genom en enkel inre träbeklädnad, men denna irkes betydligt genom en sammansättning af ern och trä. Jörnskepp, med en kompakt inre betäckning if jern och teakträ, äro starkare än jernbepansrade träskepp. Den bästa beklädnaden är trä i förening med horisontela jernplåtar, Pallisers bultar äro det bästa förbindningsmedlet för jernplätar. En inre jernbeklädnad är nästan nödvändig, emedan den icke blott förlänar hela betäckningen större fasthet, utan äfven hindrar splittror att intränga i fartyget. Hvarje pansarskepp, vare sig vf jern eller trä, bör derför hafva en inre jernbeklädnad. Ett massivt pansar är betydligt starkare, Än ett, som är sammansatt ar särskilda hvarf plåar. Times anmärker vid denna berättelse, att det ir på tiden, att ilotian kommer till ett bestämdt beslut om hvad slags kanoner den skall antaga. a har visat, att icke sammanstötning eller änring utan artilleristriden utgör hufvudmomentet i on Sjödraböming. Sjömännen måcte kunna förÅ naner och i deras behandlingl.