Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1867, sida 2

tjena till; — min onkel hade icke blott förvaltningen utan äfven oinskränkt fullmakt — — — Och har ni ej erfarit er onkels död? utbrast sennor Rivadia hastigt. Don Rafael betraktade honom häpen. — Den kraftige mannen död? utropade han, i det han bleknade. — Död, upprepade Rivadia sakta; — det är nu ungefär fjorton månader sedan OÖ— — Och i hvilkens händer kunde min förmögenhet öfvergå? frågade don Rafac efter en paus. Ö Derom tycks han hafva förfogat före sin död. Egendomarne lära hafva blifvit illa skötta, bevattningen vårdslösad. Mycket boskap omkom äfven. och er onke förvaltare tog, efter den gamle herrns dö egendomarne i besittning medelst lagenligt upprättadt köpebref. — Och penningarne som han betalt derför? — Lenningarne? Man har bland hans qvarlätenskap endast funnit ett par hundra dollars, hvilka knappt räckte ull begrafningskostnaderna. Man trodde då att han skickat er vexlar på försäljningssumman; han har väl deck underrättat er derom? — IIm, sade don Rafael, hvilken nu hade aterhemtat sig, — så vidt jag kan minnas. var den dåvarande förvaltarens namn Kicardo Ombu. — Derme Ricardo erhöll ett litet ari kort efier er afresa, gilte sig och köpte sig en hacienda i närheten af Huanaco. Nej, den siste förvaltaren var Desterres, Mateo Desterres, en slägting till den nuvarande finansministern. — Verkligen? Således en slägting till