Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1867, sida 1

ombord säg det i dag lifligare ut än under gårdagen, ty midskepps voro en mängd varor utbredda, hvilka, öfvervakade af kajutvakten och några jungmän, skulle utbytas mot infödingarnes medförda artiklar. Briggen, som under natten hade sackat tillbaka ett stycke från ön för att komma ur refvets farliga grannskap, hade nu åter kryssat sig upp, men låg ännu alltjemt, likasom förliden dag, under små segel, än på den ena bogen, än på den andra. Men indianerna brydde sig ej vidare derom, ty nu togo de präktiga varorna, sem lågo utbredda framför dein, deras uppmärksamhet så fullkomligt i anspråk, att de ej hade ögon för någonting annat samt gingo omkring och bestämde sig än för det ena, än för det andra, som de önskade sig för sina medförda produkter. Läkasom fallet är med barn, ådrog det brokigaste sig deras största uppmärksamhet. Så snart Felipe beträdt fartyget hade han blifvit nedkallad i kajutan och qvarhölls der af ett långt samtal med kaptenen och superkargen. Då han åter kom upp på däck kryssade briggen ånyo upp mot inloppet, så att bränningarne nästan skummade under hennes bog. Ett par öboar kastade på lek några oranger i de kokande vågorna. Nu föll fartygets bog långsamt af undan de hotande korallklipporna, briggen gick öfver stag och stäfvade sydwart hän. Ombord fortgick handeln emellertid med oförminskad ifver, och understyrmannen, en vild gestalt från Panama, biträdde derunder superkargen för att bestämma värdet af de utbjudna mattorna, kalebasserna med kekosolja, tapastycken, basttåg och