Lyckan står den djersvom bit, Berätt rsök af Richard Gustafsson. — Stockholm. Albert Bonniers förlag. Dessa -penmteckningars författare har tagit sig för att skrifva i Blanches manti, förmodligen i den tanka, att detta är den genaste vägen till popularitet, om också icke just till odödlighet. Ilan imiterar slafviskt den berömde novellförfatt: tren, han följer honom i spåren så tätt som möjligt — så titt, att det nästan ser ut, som han kulle trampa honom på hälarna. Vi anga, att en författare, äfven om han eger så stora förtjenster och stigit så högt i anseende som August Blanche, skall känna ig snarare besvärad än smickrad af närgångna imitalörer, som troget efterfölja honom i alla riktningar nästan som om de utförde ett slags gåsmarsch, och hvad desse sednare angår, så vill det synas, som om de skulle handla klokare, derest de med mera sjelss: ändighet använde det mått af talang, som de fått på sin lott. Hvad angår hr Gustafsson — vi förmoda helt oskyldigt, att det ej är med någon pseudonym vi här ha att göra — så tyckes han icke vara i saknad af goda anlag, och man kan vänta ganska mycket af honom, derest han försöker att vara sig sjelf och upphör att sträfva efter att bli Blanche n:o 2.