Redan innan han kom långs sidan, hade styrmannen genom sin kikare fannit honom vara en af dessa galgfog!aur, som lesva kringströdda på de tlesta bland dessa öar och i allmänhet tillhöra den sämsta menniskoklass i verlden. De äro alla förlapna matroser, hvilka utan möda afskudda sig den smula civilisation de egt, — den afskuddas egentligen af sig sjelf — och blott bibehålla sina laster, sina eder, tt superi och sin liderlighet. Sådana sisurer tjenade cCå öÖboarne såsom prosexemlar på den kristeliga tron, och man inser lätt, att de ej derigenom kunde få nåson synnerligen hög tanke om europeisk hyssning. För de anländande fartygen voro de af nytta endast för deras språkkunskaps skull. lIivad bekymrade dessa sig om tolkarnes moralitet, — äfven om de hade varit flyktade straffångar från Australien! Den lön, bestående af tobak och bränvin, som dessa sedermera begärde för sina ,, bemödanden, afs dem alltid beredvilligt. Ombord på ,, Libertad, — detta var den peruanska briggens namn, — hade man denna gång en skild orsak att gerna se en tolks annalkande, och ehuru denne än vanligt ruskig och gjorde detta inse. cilnad. ja, det var kanske till och medi önskvärdt. Det är tvifvelaktigt om de had: vågat yppa sina planer för en engelsk eller fransysk matros samt bedja om han bistånd. Fe ipe kände flaggan, och ehuru han i hemma i spanskan, förstod han likvä t deraf för att med tillhjelp af sin närbeslägtade italienska åtminstone göra sig begriplig. IIan T tycktes vara en mer förvillad individ, s