Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1867, sida 2

Article Image
TYSKLAND. d Utkastet till en författning för det nordk tyska förbundet, hvilket nu diskuteras i J Berlin utaf en konferens af ministrar från Au de nordtyska staterna, har icke blifvit offentliggjordt. Af de härom ingångna tele1 grammer har man emellertid sett, att flera !Y af utkastets hufvudpunkter redan blifvit bekanta, och ,,Weser-Ostz. analyserar nu hela aktstycket. Enligt nämnde tidning!2 skall förbundslagstiftningsmakten, enligt l utkastet, bestå af ett förbundsråd och en, riksdag, hvilken sistnämnde skulle hafsa att lagstifta om följande gemensamma! angelägenheter: försvarsväsendet, tullväsendet, handeln, mynt, mått, mål och vigt, bankväsendet, post-, telegrafoch jernvägsräsendet (det instämde likväl endast.) så vidt det rörer förbundets försvar eller det allmänna intresset af kommunikationerna), flodskeppsfarten och civilprocessen. 1 Förbundsrådet är de enskilda regeringarnes representation, och rösterna derinom! äro så fördelade, som förut är sagdt Un-. 1 1 f j dantagande frågor angående förändringar, i författningen, sker afgörandet i förbundsrådet genom enkel röstmajoritet. Riksda-, gen, som skulle ega rätt att taga initiati-, vet till lagar angående gemensamma angelägenheter, framgår af allmänna och direkta val. Embetsmän, som stå i någon af förbundsstaternas tjenst, kunna icke väljas till riksdagen. Riksdagen fattar sina beslut med enkel röstmajoritet. Förbundrådets och riksdagens sessioner äro årliga. z Den preussiska kronan förer presidiet, öf1 vertager förburd:ts representation till utt landet, förklarar krig och afslutar fredssamt andra trakte ter, utnämner president 1 : 1 i i förbundsrådet, ombesörjer utförandet af förbundets lagar (i fal af behof genom exckution mot motstridig a förbundsstater), och utnämner högre administrativa embetsmän, m. m. Marinen ställes under preussiskt öfverbefäl, och dess organisation samt utnämnandet afofficerare och flv tt ns civila embetsmän utgåffrån förbunds) r-sidiet. Hamnarne vid Kiel och Jahde blifva förbundskrigshamnar. Den allminnsa värnepligten och den preussiska militärlagstiftningen införas i alla förbundsstater, och förbundshärens styrka i fredstid bestämmes till 1 procent af befolkningen. För hvarje man af brigshären på fredssot mottager förbundspresidiet en bestämd summa, hvilken tages af tillinkomsterna, och, der dessa icke förslå, supplöeras genom bidrag från, förbundsstaterna, i proportion efter innevånarnes antal. Samtliga trupper bilda en armå under konungens al Preussen öfverbefäl, som anordnar fördelhingen af de kilda kontingenterna och utnämner högre officerare samt kommendanterna på fsästningarne. Förbundstrupperna måste under sin tjenstetid sörpligta sig til lyanad mot sörbundsfältherrarne. Furstarne i de särskilda förbundsstaterna blifva emellertid chefer för sina trupper, och hafva äfven, för ordningens upprätthållande, att råda öfver andra i deras linder garnisonerade afdelningar af förbundshären. Förbundsstaterna bilda en tullenhet; dock står det hansestäderna fritt att stå utanför tullinien som frihamnar. Postoch endet o niocrus under en styhela förbundets område. Alla handelstartyg skulle föra en gemensam flagga (svart-hvit-röd), och konsulatet blifva en förbund angelägenhet. Sedan förbundsförfattningen blifvit införd, skall frägan om förbundets förhållande till de sydtyska staterna med snarast möjliga blifva ordnad. Under förhandlingarne i preussiska deputeradekammaren om annexionslagen fick endast en motståndare till lagutkastet tillfälle att tala, nemligen Groote. De öfriga! sju medlemmar, som hade anmält sig att! tala mot förslaget, hindrades från detta! derigenom, att majoriteten, så snart grefve Bismarck hållit sitt tal, och på en indrekt uppmaning af konom, beslöt debattens afslutande. Tillfölje häraf hafva 11 deputerade, hvilka dels tillhöra framstegspartie, des venstra centern och dels den kle ikala fraktionen, afgifvit föl jande förklaring med afseende på deras omröstning: , Preussen har icke fört något krig mot Slesvigholstein; af detta skäl kan icke ens den s. k. eröfringsrätten göras gällande mot detta land. En annexion af Slesvigholstein i Preussen kunna vi derföre, icke blott i Slesvigholsteins, utan äfven i Tysklands och Preussens intresse, endast då gifva vårt bifall, om Slesvigholstein bifaller densamma. Vi hålla fast vid slesvigholsteinarnes sjelfbestämmelserätt i i i j ; : : j i I med afseende på deras inre styrelse, och denna rätt kan endast vara inskränkt af deras rationella pligter till Tyskland, om hvilka det väl tillkommer ett tyskt parlament, men icke den preussiska representationen, att slutligen bestämma. De personer, som hafva undertecknat denna förklaring, höra i det hela till deputeradekammarens mindre framstående medlemmar; endast Johan Jacoby och OlassenKlappelmann äro mera bekanta. Ministerkrisen i Bayern fortfar att tilldraga sig särskild uppmärksamhet både i Österrike och Preussen, enär det för kabinettet i Mänchen uppenbarligen giller att taga ett afgörande beslut angående frågan st om Tysklands reorganisation och träfla si valet mellan det nordtyska förbundet ellerst 0 1 ——L———— — —— — en allians med Österrike. Från Minchen skrifves till Neue freie Presse härom: Det första program, som den eventuelle nye statsministern, furst Hohenlohe, före1 Yvwv — Arn — 1 rr Arp Ad

31 december 1867, sida 2

Thumbnail