Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1866, sida 3

hvägstrafik. — — — Nov. månad. Från årets början. Trafik. Inkomster. Inkomster. : Rmt Rmt 541 9,313 39 151,678 83 662 2, 186 20 24,446 61 5.123 42, S53 49 665,785 85 9.880 15. 130 24 191,350 så 76,851 4 154 1,004, 73618 672 18,818 4617 — 724 76 18.244 54 94,029. 154.185 291 1,173,491 2,075,061 31 450, 94 5, 082 09 1.934, 80 3,963 95 19.189,32 44.657 s0 — 7,73799 ——— 109,268 59 0 1 hål 150 34 511105 li? 26513 ILä-A å1.311003 177 4,357 — — 1. 110100 — 3.930 00 1,916.59 6. 589 60 21,173,12 64,421 27 808,829.344 215, 64350 77.651.746,85 1,998,401 66 3,153 11, 4848 39, 780 137, 38842 1.811 32,597 90 (— — 17510 m — 1511171330.00 —-— a 84,0 — — — 159 Å — 160 50 — ——— — — — —— frs — — 4.032, 958 67 80,6 — 80.6 — w— —— 158.14 149 81 ölverensstä Efter talet utfördes af den talrika sångarkören , Vårbl land. Högtidligheten bevistades af h. exc. generalguv ernören, senaten samt medlemmarne af härvarande militära och civila stater och kårer. . Orden till festkantaten voro skrifna af professor Topelius. Vi återgifva af denna vackra text följande: Välkommen, sköna Brud, som, lik en morgonstrimma, Kom att, en kulen qväll, med tjusande behag För vida österland bebåda nyfödd dag Och sprida vårens doft i höstens bleka dimma; En syn, så älskligt ljuf, ej detta rike sett, Sen fem och tjugu år, när landets ädla Moder Kom, ung och skön som Du, att från Germaniens floder Välsigna dessa folk, dem Hon sitt hjerta gett. Sä träd i Hennes spår! Blif, liksom Hon det är, För alla dina folk så oförgätligt kär; En blomsterranka kring den tunga maktens spira, En tröstarinna, som hugsvalar smärtans sår, En ljusets engel, som i folkens åsyn går, Lycksaligt leende, att fridens palmer vira! Med tacksamhetens tår din unga myrten aira. soch strö väl isignelse som rosor i ditt spår! I xär, lik en stjerna, tänd att älska och försona, I Ditt namn Du flätar in i Rysslands kejsarkrona, Mins ock ditt Finland då, fast ringa är dess lott, Der dina fäders thron en stormig dag har stått, Men der din thron skall glans af folkets lycka I vinna, I Och älska detta folk, som älskar Dig, Furstinna! Herrskade hugstor I fordomtimma Jernfast hjelte Ung Jaroslav. Vän vid hans sida Vandrat Varägers Skandia-dotter Ingegerd. De höga portar, de ljusa salar, Der vetenskapen till lifvet talar, I dag med jubel å gafvel springa Att Ungdomsfursten sin hyllning bringa. Han går i spetsen för dessa leder, i Dem aldrig döden skall meja neder, Dem aldrig mörkret skall slå i banden: De äro eviga, liksom anden. De bära framtid uppå sin fana, Och det är Han, som skall väg dem bana, Och Han skall föra dem an till strider För menskligheten i alla tider; För ljus! För sanning! För rätt i norden! Så högt finns icke ett varf på jorden. För det så skola Hans unga leder Till döden kämpa i tro och heder. De följa Honom. De gladt sig smycka, Att helsa morgonen af Hans lycka, Och Han skall finna dem vid Sin sida, När nattens stjernor i molnet skrida. Liksom Hans Fader har älskat ljuset, Så skall Han vexa i morgonsuset Af nya tider, att Han fullborde Det ljusets verk, som Hans Fader gjorde. Då skall, i sekler ej mer fö En morgonrodnad för m ligheten I Sin bröllopsmantel af purpur spinna I Kring Alexander och Hans Furstinna. — —c— gäten.