Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1866, sida 3

Article Image
Åufsi9 U0 StDUNUOÅOIl (psvUSSO1 8Io åig -pusjnu ST) Åvjs (918025 SIIOUOI II Vid 1 k.-f:s vattenåt— — — gång: Eflektivt tryck i fot. 205 Jermägen.... 1228 Allebron till Stampen Fattighuset . ...... 299 Vid 2 k.-f:s vattenåtgång: 9 Jernvågen ........ Be Åt 198 195 215 212 165 162 182 179 201 199 238 216 Anm. De öfre talen gälla, då det filtrerade vattnet användes; de undre, då vattnet tages omedelbart från Delsjön för att erhålla största möjliga tryck. Man finner häraf, att öfverstelöjtnant Leyonanckers vattenledning lemnar ett något kraftigare tryck vid eldsläckning, än kapten Richerts. — Skillnaden är dock obetydlig med undantag för ledningen till Redbergslid. — Äfven för eldsläckning inom den egentliga staden eger öfverstelöjtnant Leyonanckers förslag företräde vid de flesta punkter, under nu betraktade förhållanden. — Deremot gifver kapten Richerts vattenledning högre tryck för eldsläckning uti några delar af Haga och i den mot Örgryte belägna stadsdelen, hvilken, sedan öfverstelöjtnant Leyonanckers ledning blifvit dit utsträckt, erhåller ett temligen svagt tryck. Antager man, att flera betydliga eldsvådor samtidigt egde rum vid olika punkter af stadens område, så att en större vattenmängd erfordrades, t. ex. 4 till 8 kub.-fot i sekunden, lemna kapten Richerts båda ledningar i allmänhet större tryck än öfverstelöjtnant Leyonanckers, och detta i samma mån mer ju större vattenåtgången är, emedan reservoiren, söder om staden, i sådant fall med fördel kan användas. Häraf inses, att för eldsläckning de olika förslagen ega temligen nära samma värde, i det att fördelarne å ömse sidor i det närmaste motväga hvarandra. Om någon mindre skillnad på det hela taget möjligen förefinnes, så torde företrädet ligga hos öfverstelöjtnant Leyonanckers förslag. 3:0) Såkerketen mot möjliga afbrott i ledningen. Härutinnan lemna kapten Richerts båda förslag afgjorda fördelar, förnämligast genom användandet af en reservoir, nära staden, som, i händelse af en tillfällig skada å hufvudledningen, kan motSa den vigtigaste konsumtionen under en kort tid. Dessutom går vid dessa ledningar hutvudröret endast under ett större vattendrag, hvaremot det, enligt öfverstelöjtnant Leyonanckers förslag, måste passera fem sådana, hvilket alltid får anses som en olägenhet, om ock ej synnerligen betydlig. 4:0) Kostnaden. De sannolika kostnaderna för vattenledning efter de olika förslagen äro För arbeten inom sex år: Enligt öfverstelöjtnant Leyonanckers förslag.. idr umt 1,345,000: Enligt kapten Richerts äldre förslag 1,294, 00 senare ,, 1,356,000: I För framtida arbeten: I Enligt öfverstelöjtnant Leyonanckers förslag . . . . . .. rdr rmt 200,000: — Enligt kapten Richerts äldre förslag 92.125: I Senare ,, nd Dessa kostnadsuppgifter härflyta från detaljerade beräkningar, meddelade i den ofvannämnda skrifvelsen från kapten Richert, hvilka beräkningars riktighet beredningen har all anledning att antaga, och hvilka äro gjorda efter fullkomligt samma grunder för aila förslagen. De öfverensstämma äfven med öfverstelöjtnant Leyonanckers kostnadsförslag, då trenne filtrerbassiner anläggas , samt diverse utgifterna antagas till omkring 1123 procent. Man finner häraf, att kapten Richerts vattenledning efter senaste förslaget blir, vid första aniläggningen, något, ehuru obetydligt, kostsammare fän öfverstelöjtnant Leyonanckers, men att den jsistnämnda äter för dess framtida utvidgning, i synnerhet genom utsträckningen till Örgryte, fordrar betydligt större kostnad än kapten Richerts ledning. Ännu vigtigare synes det beredningen j vara, att, efter det sistnämnda förslaget, vattnet sgenast vid anläggningens början kan utdelas öfver stadens hela område, hvarigenom en större konssumtion och följaktligen större inkomst är att på) räkna. 1 På grund häraf anser beredningen, att kapten Richerts båda förslag ega afgjordt företräde i ekonomiskt hänseende. Af det nu anförda kan man lätt finna, hvilka fördelar och olägenheter tillkomma de olika vattenledningarne. — Det synes beredningen, att af kapt. Richerts båda för: det senare, med använI dande af 18 tums hufvudrör, är detfördelaktigaste genom det starkare och jemnare fördelade tryck, som det lemnar vid den dagliga konsumtionen, oaktadt vid detsamma ej är förutsatt en så hög uppdämning af Delsjön, som vid de öfriga förslagen, och hvarigenom Teservförrådet af vatten, som kan filtreras, blir lika stort, som öfverstelöjtnant Leyonancker föreslagit. Vid jemförelsen emellan öfverstelöjtnant Leyonanckers och kapten Richerts I senare förslag, har den lemnat följande resultater I Fördelarne vid öfrerstelöjtnant Leyonanckers förslag äro: 1:0) Central riktning af hufvudröret i afseende å stadens nuvarande bebyggda delar. 2:0) Starkt och jemnt fördeladt tryck vid ringa vattenkonsumtion. 3:0) Något kraftigare tryck vid eldsläckning i de flesta fall. Allbron till Stampen Fattighuset . ....... Olägenheterna äro: 1:0) Mindre fördelaktig profil genom gången under flera vattendrag. 2:0) Mindre säkerhet mot tillfälliga afbrott i ledningens verksamhet. 3:0) Ringa tryck vid stor vattenkonsumtion. 4:0) Den större kostnad vid framtida utvidgning, som erfordras, för att vattenledningen må komma stadens hela område till godo. Fördelarne vid kapten Richerts förslag äro: 1:0 Vattnets jemnare fördelning inom stadens alla delar, redan vid ledningens första anläggning, till följd hvaraf större vinst sannolikt erhålles af företaget. 2:0) Starkt tryck vid den dagliga konsumtioäfven när denna är mycket stor. 3:0) Större säkerhet mot tillfälliga afbrott. Olägenheterna äro: 1:0) Något svagare tryck, i de flesta händelser, vid eldsläckning. 2:0) Något mera sammansatt anordning. Hvad slutligen beträffar det af lektor Blomstrand och stadsarkitekten Strömberg uppgjorda förslaget, så öfverensstämmer det med öfverstelöjtnant Leyonanckers deruti, att hufvudröret ledes öfver Valåsen till östra ändan af nya alln. Det skiljer sig från det sistnämnda, dels rörande filtrernas anläggning vid Delsjön, dels genom hufvudrörets örä ing inuti staden, och slutligen genom planen att framdeles anbringa reservoirer på Valåsen och vid Stigbergsliden. Hvad först angår filtrernas anläggning, är detta en fråga, som torde tillkomma en blifvande byggnadskommitte att afgöra, så mycket mer som de föreslagna förändringarna — om de skulle befinnas fördelaktiga — lika väl kunna tillämpas vid alla vattenledningarne. Genom förslaget att föra hufvudröret längs alln, i stället för inuti sjelfva staden, vinnes visserligen

24 december 1866, sida 3

Thumbnail