mdlig och timlig, och detta af det skäl, att här finnas ej blott rikliga nateriella hjelpkällor, utan ock — vad bättre är — heder, dygd och inelligens. Vi hafva alltför länge förvisett eller underskattat dessa rikedonar, hvaraf följt missmod och nedstämd handlingskraft. Den bättre insigten och den stärkta nationalkänslan skola åter göra oss mäktiga af stora nandlingar, hvilka, om de ock ej comma at förvåna verlden med eltebragdens försvinnande skimmer, skola bereda oss aktning hos andra olk och bygga vår lycka på en säker rund. Och till delaktighet i det arbetet är ngen kraft för stor och ingen för lien. Det fordras en stark arm att oryta den hårda tegen; men den svagare, som nedlägger kornet, är deröre ej mindre vigtig. Tanken, som senomforskar naturens lagar, har sin öga uppgift; men den moderliga romma vaggsången en icke mindre. Hvarderas verksamhet utgör blott en nk i kulturens, odlingens, kedja. Men illika gäller det obevekligt, att hvar och en är kallad att verka efter sin förmåga, med de pund Herren honom ifvit.