(msändt.) Till Talltrastens unga läsare. Enär flera utaf Talltrastens unga läsare både mundtligen. och uti mycket vänliga, men anonyma bref, förfrågat sig hvarför den lilla tidskriften upphörer, tager jag detta tillfälle i akt för att nämna att det sker derföre att förläggaren icke ämnar dermed fortfara, och som jag icke vågar att sjelf förlägga den, så tystnar Talltrastens röst tillsvidare. Sorgen har också, såsom han sjelf sagt, tittat in i den lilla fågelns bo, och då är det svårt att sjunga; men skulle gladare tider stunda, och skullen J, kära unga vänner, fortfara att hysa samma välvilja för vårens enkla sångare, då kunde det hända att han någon gång flöge ut igen, för att försöka sin lycka i verlden, och då lofvar han, såsom svar på en liten brefskrifvarinnas förfrågan, att han skall berätta mera om sin vän Storken med guldhalsbandet, som genomgått många underbara öden. — Emellertid tackar han