Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1866, sida 2

helt och hållet kretsvis, för specialvapnen dels kretsvis, dels och förnämligast distriktvis. I begge fallen är det beklädnads-kommissarierna, som dervid hafva hufvudbestyret. Hvad manskapets logering beträffar så följas, allt efter omständigheterna, 3:ne systemer: kasernering (i kaserner), kampering (i baracker och tält) och inqvartering. Å anse, att om man värderar soldatens föda och logering till 60 öre pr dag, så hafva vi träffat ett tal, som under nuvarande förhållanden är lagom. Det bör i de aldra festa fall räcka till och möjligen äfven lemna ett öfverskott; huru som helst inverkar det dock icke på soldatens vilkor, då staten sjelf anskaffar föda och logis åt manskapet. Beklädnaden värderas i ett för allt, så väl för rekryterna som det äldre manskapet, vid infanteriet och det oberidna artilleriet till 40 öre pr dag, vid det beridna artilleriet och kavalleriet, der uniformen är dyrare och äfven slitningen något större, till 60 öre pr dag, vid genitrupperna och sjukvården äfvenledes till! 60 öre pr dag, deremot vid parkerna till! endast 30 öre pr dag. Dessa beklädnadseller slitningspengar fördelas på alla persedlarne, såväl de större som de mindre, i förhållande till deras anskaffningskostnad och deras olika slitning, allt pr dag räknadt. Efter den ofvan uppstälda normen för totalvärdet, åsättes dock vid denna fördelning hvarje särskild persedel ett högre värde, än. den i sjelfva verkligheten eger, hvarför den egna fördelen bjuder soldaten att, heldre än att begagna statens persedlar, inlösa uniformen och ordentligen förse sig med småpersedlarne, hvari ligger en god sporre till sparsamhet och ordentlighet. Vid slutet af hvarje tjenstgöring utfår soldaten beklädnadseller sslitningspengar för de persedlar som äro hans egna. Arbetsmanskap, som uppbådas kretsvis till handräckning vid förräderna, erhäller i ett för allt 70 öre kontant pr dag. Eleverna vid militärskolorna erhålla, oafsedt hvad vapen de tillhöra, i 1:sta eller korporalsklassen antingen i ett för allt kontant 1 rdr pr dag, eller födan och 50 öre pr dag; i 2:dra eller underofficersklassen antingen kontant 1: 50 pr dag, eller födan och 1 rdr pr dag; samt i 3:dje eller officersklassen kontant 2 rdr pr dag. Alla 3 klasserna hafva fritt husrum, helst i kasern eller ock i qvarter. officerskadetter stånde det äfven fritt att, när de genomgå rekrytskolan, eller såsom korporal eller konstapel bevista möte, i stället för födan in natura taga 50 öre kontant pr dag. Infanteriets timmermän och hornblåsare erhålla i likhet med genitruppernas manskap 60 öre pr dag i beklädnadspengar. Ördonnans-squadronernas manskap åtnjuter ett tillägg i solden af 10 öre pr dag. I hvarje krets finnas, allt efter dess omfång, minst en och högst åtta samlingsplatser, å hvilka infanterimanskapet vid sammandragningar på egen bekostnad inställer sig. Dermed är tjenstgöringen börjad och den slutar äfven derstädes, då manskapet dit återkommer och aflemnar alla kronan tillhöriga persedlar och efsekter. Ehuru för specialvapnen förut uppstälts som regel, att mötesplats för dem alltid tillika är samlingsplats, så torde det dock, för befordrandet af god ordning och regelmässig inställelse, vara nödvändigt, att det inom hvarje krets dessa vapen tillhöriga manskap, då det inkallas till tjenstgöring, samtidigt inställer sig å en der för ändamålet lämpligt belägen samlingsplats och derifrån i trupp, under befäl af en fast aflönt officer eller en instruktörunderofficer, begifver sig till möteseller tjenstgöringsplatsen. På samma sätt sker, efter mötet eller sammandragningen, återmarschen till samlingsplatsen. Endast insanterimanskapet åtnjute sin fulla sold under dessas fram-och återmarscher. Det öfriga manskapet får åtnöja sig med en reshjelp, som dock pr dag uppgår till samma belopp som infanterisolden, men 10 öre mindre för parkmanskapet. Denna reshjelp uppföres icke under den rubrik hvarmed vi nu sysselsätta oss, utan under diverse. Alltid och öfverallt der så ske kan befordras tågande trupper på jernvägar och ångbåtar, då staten alltid vidkännes kostnaderna derför. Helt och hållet oberoende afsolden förser staten soldaterna med vapen, kapotter, remtyg, renslar, tornistrar och kopparflaskor. Kostnaderna härföre upptagas under rubriken: materiel. 31) Antages detta förslag och t. ex. träder 1 kraft 1868, så behöfver man under de första 10 åren, för landtarmens räkning, ej inkalla öfver 23,000 rekryter årligen. De öfriga approberade blefve S. k. militär-arbetarne, hvilka icke behöfva genomgå någon slags rekrytskola. Det är dessa militär-arbetare, som företrädesvis användas till handräckning vid förråderna. Till militär-arbetare tages förnämligast sådant folk, som icke äro så svaga, att de behöfva kasseras, men ändå icke anses ega fullt tillräcklig styrka att uthärda soldatens strapatser. I krigstider äro de användbara dels vid sjukvården, dels till militärarbeten, dels såsom officers-uppassare o. s. v. 39 11i11 2 oso per