10 ammunitions-förvaltare hi med i runda tal 500 tjenstgöringsdagar 2: fö p 120 8 60 skrifvare med i runda p tal 3,000 tjenstgöringsri dagar å 1 rfdr. .. 3,000. — 460. 87,847: 50. fö T) Teknik. hi a) Indelta. Yr: 51 rustmästare, 41 vid ind fanteriet och 10 vid ka8 valleriet, de förre med h 21 och de senare med vi 26 tjenst-göringsdagar, lc inalles 1,121 å 3 rdr. 3,363. —I Obs. Squadronsoch Vv patterihandtverkare räkP nas till manskapet. ti b) Oindelta. 25) 10 tygmästare med expektans-arvoden af 1,200 n rdr. t 10 tygkaptener. Halfva an6 talet med expektanse arvoden af 600 rdr. e 10 verkmästare med expek5 tans-arvoden at 300 rdr. 1 60 militärhandtverkare, ett n olika antal i hvarje dir strikt, störst i de din strikter, der de s. k. f tyggårdarne äro beläg8 na. Inbegripna i detta antal, men hörande till d kommissariatet, äro 10 p bagare, 1 i hvarje die strikt, hvilka tjenstgöra 1 i 250 dagar å 2: 50 . 6.250. —0 141. 9.613 — 5 8) Forväsen. ?9) Endast oindelta. 100 furirer med 1,500 tjenstt göringsdagar å 2 rdr . 3,000. — j 300 tränkorporaler med 3000 tjenstgöringsdagar å 50 0 ör... 1,500. — 1 400 -. 4,500. — Ik 2,380. 277,290: 50. Ö Repetition: k Infanteret. 473,587. — e Kavallerieire... . 86,969. — e Amtillerite.. . 104.902. — i Genitrupperna ..... 27,100. — Ickerstridande . 277,290: 50. Säger rdr 969, 718: 50. 3 C) Manskahets sold 30). i 1. Rekryterål) 5 500 icke-stridande med inställelse af 1 till och e med 10 dagar för profs 8 afläggande, eller, då betyg äro tillräcklige, desn sas förevisande. Vi räk0 na för dem alla öfver— 0 28 kallas öfverkommissarier och hafva y kaptens rang. 8 7) En i hvarje distrikt, utom i Svea, s ÖstgötaNerike och Skåne, som hafva, två j hvardera. jan 2) Tygmästare och tygkaptener värda a förhandenvarande materiel och uppbära f för detta och andra bestyr sina expektansarvoden. Verkmästarne förtjena sina expektans-arvoden genom att biträda vid t besigtningar och tillhandagå med upplys-f ningar, då arbeten inom deras fack ifräga-sg komma. så För dessa kategorier äfvensom för mi-!h litärhandtverkare äro inga tjenstgörings-!g I penningar beräknade. Utföras några ar-f beten å statens verkstäder med militärhandtverkare och militärarbetare, så ingå e dessas arbetslöner, liksom de arvoden sofvannämnda arbetschefer åtnjuta i arbetskostnaderna, hvilka uppföras under en annan rubrik, nemligen materiel. 29) I fredstid är inom hvarje distrikt den ene 2:dre-intendenten chef för hela forväsenspersonalen jemte den förvaltningspersonal — en förvaltare och ett par skrifvare — som har ammunitionen under sin vård. Vid mohiliseringar ändras detta I förhållande. Forväsenspersonalen ställes sunder befäl af ammunitionsoch parkofficerare eller fördelas på de olika vapenslagen. Blott en mindre del af forväsenspersonalen inkallas årligen. Deraf det ringa santalet tjenstgöringsdagar. (30) Manskapets sold bör vara så beräknad, att den simple soldaten dermed under tjenstgöring kan födas, klädas och logeras. Födan anskaffas af staten, beklädnaden likaledes, åtminstone hufvudpersedlarne. Såsom i inledningen sagts, tillhandahåller staten soldaterne de förnämsta uniformspersedlarne, såsom rock, tröja, byxor, mössa och (vid det beridna artilleriet och kavalleriet) stöflar till ett pris, som för staten bör lika litet vara vinstgifvande som förlustbringande, men alltid måste blifva billigare, än det hvartill den enskilte annars kunde köpa sig dessa plagg. De soldater, som icke mäkta köpa sig nämnda persedlar, erhålla dem ur förråderna, dit de då äfven hvarje gång tjenstgöringen slutar måste återlemnas. De mindre persedlarne, såsom skjortor, strumpor, ylletröja, väst och halsduk, hvartill vid infanteriet äfven kommer skodon, anskaffa sig soldaterna sjelfva. Först i den händelse de brista i uppfyllandet af denna skyldighet, träder äfven här staten emelJan och förser individerna med hvad de i