Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1866, sida 2

T GÅdessdå lall 0CIIJAU CII SUIdiUlA al 00,00 rancs. Enligt kommissionens beslut skola ula från den 1 Jan. 1865 till den 30 Sept. 1866 gjorda lån, hvilka icke uppgå till 80 fr. helt och hållet efterskänkasLån som öfverstiga nämnde belopp skola, efter sig företeende omständigheter och i mån af den skänkta summians tillräcklighet, till en del afskrifvas. AMERIKA. Enligt hvad som berättas, lärer stor oenighet råda mellan marskalk Bäedine och Castelnau. Den förre, som anser franska truppernas aftåg synonymt med sammanstörtandet af kejsar Maximilians thron, vill återtaga den tillåtelse, som blifvit franska officerare beviljad, att ingå såsom frivilliga i mexikanska armöen. Castelnau motsätter sig detta, enär han anser kejsardömet möjligt, ätven efter fransmännens aftäg. För denna åsigt hänvisar Castelnau på de adresser till kejsaren från städerna Mexico, Puebla och Vera Cruz, i hvilka han på det enträgnaste uppmanas att qvarstanna. Castelnau är af den åsigt, att Maximilian med 15,000 man skall godt förmå hålla dessa städer från juaristerna, och citerar slutligen en skrifvelse, som han erhållit från San Luis de Potosi från general Mejia, i hvilken den sistnämnde förbinder sig att med 10,000 man kunna förSvara provinsen Chihuahua mot hvarje ansali. Valen i Peru hafva nästan enhälligt utfallit till förmån för diktatorn Prado; endast från få distrikter saknar man ännu valresultaterna. Man hoppas allmänt att Prado som republikens president skall utveckla samma statsmannainsigter och energi, som han hittills gjort såsom diktator: ASIEN. Man torde erinra sig, att det redan för längesedan, med anledning af den preussiska korvetten Gazelles resor i de kinesiska farvattnen, var mycket tal om Preussens hemliga planer på ön Formosa, som lyder under Kina. Dessa rykten hafva hittills icke blifvit bekräftade; deremot berättar nu en engelsk tidning, som utkommer i Kina (Overland China Mail), att sultanen af Sulu inbjudit konungen af Preussen att öfvertaga skyddet och öfverherradömet öfver Sulu-ögruppen, som ligger mellan Borneo och Philippinerna. Preussiske kaptenen Nölke, som föret skeppet Vampyr, lärer i början af December hafva återvändt från de sydasiatiska farvattnen, medförande ett , omfattande dokument, inlagdt i silke och bestämdt för konungen af Preussen. Det betänkliga härvid är, att suluneserna hittills stått under spanskt protektorat. Innevånarne på denna ögrupp bekänna sig till muhamedanska läran, och författningen säges var feodal. Utom det viktiga dokumentet i silke säges den preusske kaptenen äfven medföra en mängd irdeles värdefulla perlor, hvilka finnas i mängd vid Sulu-öarnes kuster. Icke utan skäl har den kinesiska insurrektionen liknats vid er hydra, ty huru ofta man än asslår dess hufvud, så återuppstår den snart i en ännu mera hotande gestalt och med ny lifskraft. Svärd och hunger hafva förstört Nienfeirebellerna till tusental, och likväl stå de nu på nytt i talrika skaror vid gränserna al Schantong och Honan. Tsent-kwo-fan har derför sett sig nödsakad att förlägga sitt hufvudqvarter till Tsinan, hufvudstaden 1 sistnämnde provins, för att derifrån öppna fälttåget mot de upproriska. Viee konungen kommer att afresa gemensamt med fionosi. Stotshaschi, f. d. premierminister i Japan, hvilken den aflidne taikunen på sin dödsbädd utnämnde till sin efterträdare, synes icke ännu rilja officielt mottaga sin nya värdighet. Först måste han utföra kriget mot fursten Kiou-Siou. Framför allt synes han önska freden8 återställande; och ban framgår redan kraftigt med inre reformer. Att han ännu icke uppträder som taikun, förklarar man äfven af de anspråk, som den S:ärige Omagi bar på thronen. Likväl betviflar man icke, att Stotsbaschi skall rätta sig efter mikados och daimios önskningar, samt således omsider mottaga det honom erbjudna väldet. På grund af den erfarenhet, som man i Japan haft af förmyndare-regeringar, vill man der icke vidare veta af någon sådan.