Hemmet för srigisna qvinnor. Hufvudstadens tidningar meddela efterföljande revisionsberättelse, som innehåller ganska fägnande uppgifter rörande ofvannämnda anstalt, om hvars ändamålsenlighet meningarne varit ganska delade: Sedan åt undertecknade det förtroende lemnats att för år 1865 granska den stiftelses förvaltning och räkenskaper, hvilken, under benämning: ,,Hemmet för srigifna qvinnor af II. K. H. hertiginnan af Östergötland blifvit år 1861 grundad och hvars angelägenheter, under Hennes Kongl Höghets ordförandeskap, vårdas af en dertill utsedd direktion; å få vi härmed för fullgörandet af detta uppdrag redogöra. Räkenskaperna för ifrågavarande år utvisa: it stiftelsens kapital vid årets början utgjorde.. Emt rär 52,126: 72, att inkomsterna under årets lopp utsafgifter....: inslutna ränter... vinst å hjonens arbete , imt rdr 51,951 samt att utgifterna utgjort: för matvaror och ved, beklådnad och Skedon, aflöning till husmodren och religionsääraren, onera och mindre ioner, hvartill kommer 10 4, ör slitning och försämring af inventarier . . .... så att stiftelsens kapital, under året ökat med 578 rdr 10 öre, vid dess slut uppgick till 2,249: 18, Rmt rdr Nyssnämnda behållning bestod af: fasta egendomen, brandförsäkrad till 12.000 rdr, men i räkenskaperna upptagen till ett, genom sedermera använda reparationskostnader, förökadt värde af. . ..... 13,800: 98. inventarier: eft afskrifning af 10 2; återstående värde . . so. .. 620: 38, kontanta medel innestående i Stockholms enskilda bank. . 753: 46. inteckpade skuldsedlar och obligationer, löpande med 6 årlig ränta . Emt rdr 04: 82, äkenskaperna hafva funnits vara med utmärkt ordning och noggrannhet förda samt med behöriga verifikationer försedda, äfvensom säkerhetshandne i likaledes god och tillbörlig ordning. ugående vården och behandlingen af de uti net intagna qvinnor, samt om anordningarne derstädes i gt, hafva revisorerna, vid besök på stället, gjort sig underrättade och dervid, samt genom eljest inhemtade meddelanden, egi tillfredsställelsen erfara, att, jemte den undervisning, som as den antagna religionsläraren lemnas dessa quinnor, de för öfrigt i Hemmet jas vid en jemn och för dem tjenlig sysselsättning; att å såväl dvinnorna som deras arbeten utöfvas en särdeles noggrann tillsyn; och att jemväl all omsorg egnas åt deras förseende med lämpliga tjensteplatser vid den tid, då te, efter vistanhet i Hemmet, anses lemna grundad förhoppning om verklig förbättring Det är lätteligen insedt,; att sistnämnda Omsorg skall, ibland stiftelsens uppgifter, förete de icke minsta svårigheterna, och det bör derföre vara desto mera tillfredsställande, att denna grannlaga uppgift i allmänhet blifvit på ett lyckligt sätt löst. De underrättelser, som från flera, tid efter annan, utur Hemmet utgångna qvinnor till stiftelsen ingått om deras sednare förhållanden, hafva ock mestadels gifvit den hugnande förvissningen om att uppfostringstiden i Hemmet icke varit fruktlös, om än i några, ehuru jemförelsevis färre, fall det beklagligen visat sig, att den använda mödan och omtankan icke förmått leda till det åsyftade målet af deras återförande till en god och redbar vandel. Sedan inrättningens stiftande hafva tillsammans 49 qvinror derstädes njutit omvårdnad. På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, få revisorerna vördsamligen hemställa, att för redogörelseåret 1865 decharge måtte lemnas både för Pp 4 ot. Härjemte och för så vidt för stiftelsens fortgång och möjliga utvidgande må hafva i beräkning tagits allmänhetens deltagande genom mer eller mindre tillfälliga bidrag; hafva revisorerna trott sig böra fästa uppmärksamheten derå, att, ehuru stiftelsens höga menniskoälskande syfte synes hafva bort lemna en ej alldeles oberättigad förhoppning om ett sådant allmännare deltagare, likväl de sista årens erfarenhet i detta hänseende visar, att slika bidrag allt mera nedgått. Slutligen anmäles, att fabrikören m. m. A. W. Lundin, hvilken varit utsedd att jemte undertecknade verkställa ifrågavarande revision, af sjukdom hindrats att deruti deltaga. Stockholm den 27 Nov. 1866. Arendt Dreijer. Sophie Leijonhufvud. Emil Flach.