VASER IIILNdUVIGIIND7v HSE Pn att Frankrike, för att häfda sin ställning i Europa, bör kunna uppställa en krigshär af 800,000 man. I detta antal innefattas de rekryter, som tillhöra hjelpkärerna, såsom t. ex. gensdarmeriet, sjukvårdssoldaterna, militärarbetarne, 0. s. v. Till denna styrka af 800,000 man skulle komma en truppstyrka, som skall handhafva ordningen i landet samt försvara kusterna och de befästade punkterna, då krigshären står vid eller öfvergått gränserna. För lösande af dessa uppgifter är det föreslaget, att Frankrikes stridskrafter skulle delas i tre kategorier: 1) Den aktiva krigshären; 2) Reserven; 3) De mobila nationalgardet. Tjenstetiden i krigshären är bestämd till sex år. De soldater, som tjenat ut, göra tre år tjenst i det mobila nationalgardet. Den aktiva krigshären består af värfvade och återvärfvade frivilliga, samt af det manskap, som kallas till fanorna genom den årliga utskrifningslagen. Reserven, som bildas af det unga manskap, som vid lottdragningen blifvit befriadt från att utgöra en del af den årliga kontingenten, består af tvenne lika delar, hvilka bestämmas genom lotternas nummer. Den första delen, reserven af första uppbådet, står till krigsministerns förfogande, till och med i fredstid, och skall, i fall af behof, förstärka regimenternas effektiva styrka. Den andra delen, reserven af andra uppbådet, kan deremot endast inkallas i krigstid och genom ett kejserligt dekret. Begge reserverna inexerceras skiftesvis i armåens depoter under kortare och längre tider. Det är tillåtet att gifta sig i reserven efter det fjerde tjensteåret. Det mobila nationalgardet, som består af soldater från den aktiva krigshären och af uttjenta soldater af reserven, skall endast sällan sammandragas. Det kan endast inkallas genom en särskild lag, eller — när den lagstiftande församlingen icke är samlad — genom ett kejserligt dekret, hvilket i den näst sammanträdande lagstiftande församlingen skall blifva lag. I denna del af armben är det tillåtet att gifta sig när som helst. Den första och andra kategorien (den aktiva krigshären och reserven) bilda tillsammans den aktiva armeen i krigstid, och den tredje kategorien (det mobila nationalgardet) är endast afsedd att i krigstid öfvertaga försvaret i deinre delarna af landet. Detta är i korthet förslagets hufvuddrag. Under förutsättning, att af de 326,000 fransmän, som hvarje år fylla det 20:de året, 160,000 kunna anses dugliga för kriget, skulle 80,000 deraf tagas till den aktiva krigshären och en lika stor styrka till reserven. Frändrager man dem, som genom lagen äro befriade, m. fl., skall hvarje klass, efter 6 års förlopp, gifva följande resultater: Den aktiva krigshären 417,483 man; reserven af 1:sta uppbådet 212,373 man; reserven af 2:dra uppbådet 212,373 man och det mobila nationalgardet 389,986 man — i allt en styrka af 1,232,215 man. Af de vigtigare bestämmelserna i förslaget meddela vi, enligt Monitören, följande: Friköpning (exonration) tillåtes, men är inskränkt inom vissa gränser. Antalet af de friköp, som tillåtas, skall nemligen rätta sig efter antalet af de under det föregående året afslutade kapitulationerna. Man kan blott friköpa sig från tjensten i den aktiva krigshären, icke från tjensten reserven och i det mobila nationalgardet; byte (substitution) är likväl tillåtet mellan den aktiva krigshären och reserven. Vid friköp får en man, som vid lottdragningen blifvit bestämd till aktiva armen, tillåtelse att byta med en man af reserven eller det mobila nationalgardet, förutsatt. att ställföreträdaren är ogift eller enkeman, icke har barn samt blifvit förklarad som tjenstduglig. De friköpta inträda i det mobila nationalgardet och skola ekipera sig på egen bekostnad. Från reseryen kan man — som sagdt är — icke friköpa sig, men en man af reserven kan byta med en man af det mobila nationalgardet, och enär många af soldaterna i denna milis redan varit i jenst, skola genom sådana byten en stor mängd f. d. soldater inkomma i reserven. Monitören beledsagar sitt utdrag af förslaget med följande anmärkningar: Det nya organisationsförslaget är icke en förinderlig lag, som rättar sig efter omständigheterna och efter omkastningarne i len allmänna meningen. Det är en institution, som organiserar nationalstyrkan på ett permanent sätt. Den förkortar jenstetiden med ett år och lättar inzående af giftermål. Utan att egentligen ubba den nuvarande organisationen, lemnar den Frankrike 1,200,000 öfvade sollater, och förökar blott obetydligt budzetens utgifter. Den bringar hela nationen under manstukt, men på sådant sätt, att armöen är mera organiserad till försvar än till anfall, och sätter den i tillfälle att bjuda spetsen åt hvarje fiondtigt anfall. Den höjer den militära andan, utan att förhindra folket att bilda sig för borgerliga yrken, och slutligen stadfäster lenna organisation den stora jemlikhetsprincip, att alla böra göra tjenst i krigsid, och öfverlemnar således icke längre it endast en del af folket den heliga pligten att försvara fäderneslandet. Den form, i hvilken Monitören meddelar det militära reformförslaget, lärer komma från kejsaren sjelf, som har fått korrekturarken sig tillsända till Compiegne. I regeringskretsarne väntar man, att, efter förslagets behandling i lagstiftande församlingen, armeplanens genomförande skall företagas med all kraft, så att den kan vara fullständigt utförd den 1 Juli 1867. Enligt underrättelser från Paris, hvilka komma från italienska och spanska officerare, som på sina regeringars vägnar besökt dervarande krigsskolor och verkstäder, lärer det råda stor verksamhet i alla grenar af den franska ed aan ema mMA WaJ ofeaan Ja vå FO