———kä—ä—ä— — — ty vi hafva stora utgister medan vi äro här. Han höll upp för att invänta hennes bifall och medlidande, och hon tvingade sig till att säga: — Dina utgifter både i staden och på landet måste visserligen vara ansenliga; men dina inkomster äro stora. — Icke så stora, kan jag törsäkra, som många tro. Jag vill likväl icke klaga; de äro utan tvifvel ganska goda, och jag hoppas de skola blifva: bättre med tiden. Odiingen af Norland Common, som. nu pådrifves, kostar ansenligt; Och så har Jag gjort ett litet köp för kort tid sedan; East Kingham Farm, som du säkert påminner dig, der gamle Gibson förr bodde. Stället var i alla afseenden så passande för mig, så omedelbart gränsande till min egen egendom, att jag ansåg det som min pligt att köpa det. Det skulle varit oförsvarligt att låtit det falla i någon annans händer. Man måste betala för sin beqvämlighet, och det har kostat mig oerhördt mycket. — Mera än du anser det verkligen värdt?, — Ah nej, det hoppas jag det icke gjort. Jag kunde hafva sålt det igen, dagen efter, för mera än jag gaf; men med afseende på köpeskillingen kunde jag i sanning blifvit mycket olycklig; ty fonderna voro vid den tiden så låga, att om jag icke händelsevis haft den nödvändiga summan hos min bankir, skulle jag varit tvungen att sälja det med ganska stor förlust. Elinor kunde endast småle. (Forts.)