lifligt röra sig hit och dit. i Af allt detta torde man finna att råsocker icke egnar sig till förtäring; raffineradt deremot innehåller aldrig mask, och likasom man icke gerna vill dricka skämdt vatten, som är fullt af djur, så lär man ej heller vilja som födoämne begagna råsocker, som innehåller mask. —n — Blandade ämnen. Väderleksspåman. En person, som under loppet af många år gjort noggranna observationer angående väderleken samt på grund deraf tror sig kunna med säkerhet förutsäga väderlekens beskaffenhet för nästa år, har till Kristianstads-bladet inlemnat nedanstående, med begäran om dess intagande i nämnde blad. Det påstås att hans förutsägelser lära slå in på ett märkvärdigt sätt. Beräkningar och iakttagelser angående årstiderna och väderleken för kommande år: 1867 Januari 1—4 kallt och mulet med frost. 5—10 Mulet och ruskigt med regn. 12—14 Klart med frost. 15— 19 Stark snöyra. 20—26 Klart med stark köld. 27—31 Snöyra och kallt. Febr. 1—9 Klart med stark köld. 10—12 Snöyra. 13—16 Den starkaste kölden i Skåne under vintren, 20—25 grader. 17—28 Mulet med snö och regnrusk. Mars 1—8 Mulet och kallt. 8—15 Snöyra och mulet med köld. 16—22 Snöyra och sträng köld. 23—26 Vackert men kallt. 27—31 Blåst och snöyra, mulet och regn. April 1—8 Klart och mildare väder. 9—12 Något regna och mulet. 13—30 Klara och vackra dagar, hvarunder Bnön går bort utan regn. Maj 1—4 Halfklart och varmt. 5—6 Något regn och mulet. 7—10 Vackert. 11—15 Litet regn och mulet. 16—28 Klart, vackert och varmt. 29-31 Storm med regn. Juni 1—2 Vackert. 3—6 Regn. 7—11 Vackert. 12—13 Regn. 22 Vackert. 25 Ett godt regn. 26—28 Vackert. 29—30 Mulet och något regn. (Juni kallare tin Maj). Juli 1—11 Vackert. 12—13 Stark åska och regn. 14—29 Mycket varmt och tort. 30 Juli 8 Augusti stark åska och mycket regn, i synnerhet i England, der det blifver mycket stark nederbörd från medlet af Juli. 8—22 Aug. Vackert väder. 23—27 Regn. 28—31 Vackert. Sept. 1—5 Regn och stark storm. 5—7 Vackert. 8—10 Regn och storm. 11 September till 16 Oktober stadigt och vackert väder, slutet mycket regnigt, början af November något bättre och något klart, slutet mycket regnigt och ruskigt; början af December klart och kallt med frost tills omkring den 22, då det blifver dimmigt och mulet med regn till årets slut. Resultatet häraf blifver sträng vinter och mycket snö, vintren räcker öfver hela Europa, Italien icke undantaget, långt ned uti Asien. Snön kommer nästan hela tiden från sydost, den blifver länge qvar i Sverge, går först bort uti April utan regn. Klara dagar och frostnätter uti April göra skada på rågoch klöfverfälten, att rågen blifver tunn och af klöfver och gräs liten afkastning, så att brist på foder lärer uppstå, då vårsäden blifver tunn och kort. Grödan blir i Europa medelmåttig, men i Sverge någorlunda god, isynnerhet i de rovinser, som äro belägna uti öfra Sverge vid stersjön, der det blifvert illräckligt med regn och varmt. Torr och hastig vår med regn. Maj varm, Juni kall och blåsig. Juli och Augusti mycket varma. Godt bergningsväder för rågen uti Augusti 922 och för vårsäden September 11 till Oktober 16. utom i England der mycken säd blifver skadad under den uppgifna regntiden. Spannmålspriserna höga, men icke så som de skulle blifvit, ifall Europa icke kunnat få spannmål ifrån Amerika, der det blifver en utmärkt vacker gröda af alla slag, iföljd af det mest gynsamma väder. Beräkningen är efter Helsingborg—Christianstad ; söder derom kommer mindre regn, så att för linien Malmö—Ystad blifver det mycket torr vår och sommar, men grödan blifver ändå god, fastän knapp fodertillgäng; hvete och raps gifva bästa inkomst nästa år. . Helsingborg den 1 December 1866. N. M. L. En skyltmålare. Jacques Louis David, den store franske målaren, Napoleons vän, bodde från år 1815 i Bräössel der han förde ett mycket stilla och indraget lif och sysselsatte sig endast med att afsluta sina sista arbeten. En vacker sommardag 1825 var han i ett synnerligen godt lynne och beslöt att göra en promenad utom stadens portar för att studera folklifvet. Under promenaden fästades hans uppmärksamhet på en skyltmålare, som stod uppe på en hög stege och höll på att måla en skylt i de bjertaste färger öfver dörren till ett värdshus. Länge och väl betaktade David sin upphöjda kolleas verksamhet, tilldess slutligen hans konstnärsänsla alltför starkt upprördes af de brott denne hogick mot färgoch perspektiv-läran. Han började då att gifva skylt-professorn goda råd, hvilka emellertid upptogos mycket onådigt och slutligen ledde till en häftig träta mellan de båda mästarne, hvilken tilldragelse straxt lockade en mängd nyfikne att samlas omkring dem. Konstnären på stegen, som nu steg ned ibland mängden, fick emellertid medhåll både af denna och värden, då han i de mest upprörande ordalag skildrade den opåkallade fremlingens näsvisa kritik öfver hans indigohimmel; men ,.gracernas och sabinskornas ryktbare målare lät sig icke förbluffa; med ungomlig raskhet skyndade han upp på stegen, och med rivalens färger och pensel förstörde han inom några ögonblick dennes mödosamt tillskapade verk och öfversmetade det hela med en intetsägande, grå färg. Nu kom folkhopen i raseri; värden ropade på våld och den djupt sårade skyltmålaren ville, ursinnig, springa upp på stegen, för att gripa till ,slående argumenter-, och endast med möda lyckades man hålla honom tillbaka. Slutligen kom man öfverens om, att tillkalla polisen och låta arrestera förbrytaren, trots dennes ålder och grå hår. David lät emellertid icke störa sig i sitt arbete. Icke förr hade han förstört skyltmålarens arbete, än han började göra ett annat i stället. Den stormande mängden blef hastigt lugnad, ty den såg att på skylten framstodo figurer, hvilka sågo ut som om de hade varit lefvande, och af hvilka den ena på ett hår liknade den ursinnige skyltmålaren. Man började nu i stället att klappa i händerna och fremlingen afslutade under allmänt bifall sitt arbete med att på taflan måla en landtlig bakgrund. Äfven skyltmålaren hade blifvit lugn och utropade i försonlig ton: ,Nå, min gubbe, du kan då åtminstone ställa till rätta, hvad du har förstört! För att emellertid visa, att äfven han kunde kritisera, började han göra åtskilliga anmärkningar mot konstnärens nu fullbordade verk, men märkte likvisst snart sjelf, att hans kollega uppe vå stegen förstod sin sak bättre, och gaf uttryck