Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1866, sida 3

För all sara att äter se Winoasuyy. msåg hennes mor henne ätminstone lika äker i staden som på landet, sedan alla, som kallade sig hennes vänner, nu måste! bryta allt umgänge med honom. Uppdät kunde aldrig föra dem i hvarandras kg, oaktsamhet aldrig blottställa dem för n öfverraskning, och slumpen hade minlre utsigt för sig i folkmassan i London in till och med i ensligheten i Barton, nvarest den kunde föra honom i hennes väg under det han aflade detta besök på Allenham efter sitt giftermål, som mrs Dashwood, från att i början förutse som on sannolik händelse, nu hade kommit att vänta såsom säkert. Hon hade ännu ett annat skäl för sin önskan att hennes barn skulle stanna der de voro; ett bref från hennes styfson hade nemligen sagt henne, att han och hans hustru skulle komma till London före medlet af Februari, och hon ansåg det billigt, att de någon gång skulle se sin bror. Marianne hade lofvat, att rätta sig efter sin mors tanke, och hon underkastade sig den derföre utan motstånd, ehuru den utföll fullkomligt olika mot hvad hon önskat och väntat, ehuru hon ansåg den vara fullkomligt orätt, grundad på missförstådda skäl och att den, genom att fordra hennes fortsatta vistande i London, beröfvade henne den enda möjliga lindringen i hennes olycka, hennes mors personliga sympati, och dömde henne till sådant sällskap och sådana scener, som måste hindra henne från att någonsin känna ett ögonblicks lugn. (Forts.)