Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1866, sida 2

UTRIKES ÖSTERRIKE, Till österrikiska tidningen , Waudere skrifves från Krakau: F detta ög onblick utbreder sig i våra militära kretsar underrättelsen om, att 14 af de regemeuten, som liggai Mähren, Böhmen och Schlesien, hafva fått marschorder till ett förskansadt läger vid. Krakau och till det öfriga Gallicien. Några dagar sednare heter det i samma tidning: Ju mera den offici pressen bemödar vig att kunna förneka möjligheten af en konflikt mellan Ryssland och Österrike, cesto mera utspridas en mängd rykten, hvilka helt och hålletmotsäga de officiella uppgifternat. Till tidningen Presse telegraferades den. 30 November från Prag: Det försäkras från authentisk källa, att direktionen i Prag för statsbanan fått befallning att hålla vagnar i ordning för möjliga trupptransporter till Galliclen. Den preussiska , Nordd. allg. Zeit., som med Argusögon följer hvarje tecken till förvecklingar och upplösning i Österrike, finner den ofticiösa österrikiska pressens fortfarande förnekande af rustningar hafva en olycklig likhet med det system, som samma press följde förliden vår gentemot Preussen. Enär ministern Beust nu är den, som begagnar nämnde press för sina tgjutelser, så är detta uttryck ögonskenligen riktadt mot honom. Om den österrikiska krigsflottan heter det i ,Triester Zeitung!: Alla mindre pansarskepp skola förändras och armeras med få, men svåra Armstrongkanoner. Man rar börjat att bygga tvenne nya pansariregatter, hvilka skola kallas Lissa och Helgoland. Man har än vidare för plan att rasera ett linieskepp till de nedersta atterierna, att förse det med ett slag: blockhus samt bepansra detsamma. Allt skall göras för att den österrikiska flottan nästa vår kan vara beredd att möta alla eventualiteter. I fall alla dessa uppgifer äro riktiga, så må man gerna fråg mad meningen är med allt detia, och hvilka de cventualiteter äro, som man fruktar? — BELGIEN. Nästan samtidigt med de holländska kamrarne hafva äfven de belgiska sammanträdt. De sistnämnda halva vidtagit en mängd lagarbeten, som stå på dagordningen, och af hvilka redan flera är avancerade. Bland de fö förslagen förekomma: neds us samt ett nytt vil de (nemligen k ing); den vigtiga s 8 ge ur landets tvenne gamla partier (liberala och klerikala) om kyrkornas verld laliga sörvallning; värnepligtslagen, som äfven under flera år varit före; revision at handelslagstiftningen; ny strafflag, enligt hvilken kyrkoplikten och tillö iggsstraitet borgerlig vanära skulle försvinna. Dessutom föreslås 1 asskaflande al bysättning; förändring i lagen om utlemnande af fö hnytare; revision gslagarne; trigifvande af guldoch ndustrien, samt slutligen några jernslager, af hvilka ett rörer en jernväg från Hasselt (i Länburg) till Macscyck ära holländska gränsen, samt från Namur