merna meddelat, har demonstrationen af-f lupit fredligt, hvilket man icke tyckeshafva väntat; åtminstone yttrar sig Times icke så, utan säger: ,En stor menniskomassa växer likasom af sig sjelft, och en procession går icke genom gatorna utan att upptaga en mängd lösa elementer på sin väg. Härtill kommer, att detta upptåg icke hörer till vanliga demonstrationer. Redan under flera veckor har man i London icke hört talas om annat, och allt eftersom dagen nalkas, blir intresset allmännare. Man har en obestämd föreställning derom, att demonstrationen skall blitva något högst ovanligt, för att icke begagna ett ännu starkare uttryck, och att ingen nyfiken bör försumma detta tillfälle. Mera än en million menniskor voro vittne till prinsessan Alexandras tåg genom London; ungefär lika många helsade Garibaldi välkommen. Hvarföre skulle då icke många hundra tusen nästa Måndag komma på benen? ,,Times slutade häraf, att det skulle bli utomordentligt svårt att upprätthålla ordningen, och yttrade isynnerhet bekymmer för demonstrationens slut, hvilket , kanhända ej skall inträffa innan Londons gator äro höljda i mörker. Sjelfva festplatsen kan möjligen blifva upplyst med elektriskt ljus, men när denna massa menniskor skall återvända hem, blir det omöjligt för polisen att förekomma oordningar och excesser, hvilka troligen icke skola utgå från arbetarne, utan från de förr omnämnda ,lösa elementer, som sluta sig till processionen. Som man vet, hafva alla dessa farhågor varit oberättigade. Wolverhampton, den förnämsta staden i det svarta landet, såsom man brukar benämna koldistriktet i Staffordshire, hade den 30 November besök af drottningen, åtföljd af några medlemmar utat sin familj, för bevistande af aftäckningen utaf en staty af prins Albert. I flera veckor hade stora förberedelser blifvit gjorda för drottningens mottagande. En triumfbåge var uppförd af kol, och denna båge uppbars af tackjern samt. pryddes af verktyg för bergshandteringen. Ett stycke derifrån höjde sig en kolossal svart trofe, 30 fot hög, sammansatt af oerhörda kolblock och vägande mera än 2,000 centner. Statyn föreställer den aflidne prinsen i fältmarskalksuniform och till häst, samt är utförd af Thornycroft. Drottningen återvände redan samma dag till Windsor. Från London skrifves d. 28 November: ,Hela den södra och vestra kuststräckan af Irland vaktas af en mängd kanonbåtar. Hvarje hamn, som är stor nog att rymma ett skepp, har fått en garnison af hemliga polisbetjenter, hvilka icke tillåta någon menniska att komma i land, innan de förvissat sig, det de ankomna äro fredliga resande, och att Stephens icke finnes bland dem. Huru mycket det än, i irländarnes eget intresse, vore önskligt, att denna uppmärksamhet måtte bära frukt, och att man får fatt i den iriska republikens öfverhufvud, innan han åstadkommer ytterligare olyckor, så synes likväl denne sluge man, som har stor skicklighet uti att förkläda och dölja sig, äfven denna gången hafva öfverlistat sina vaktare. Det är mycket, som talar för, att han redan befinner sig i Irland, och att det ingångna telegram, som omtalar hans afresa från Amerika, endast är en list, hvarigenom fenierna vilja bringa polisen på villospår. Fenierna i England och Irand äro i hvarje fall öfvertygade, att de hafva sin anförare hos sig. Det heter, att han i förra veckan ankommit till Cork med ett amerikanskt ångfartyg och gått i land med en del iriska yankees. Dessa förekommo polisen misstänkta och fingo under någon tid icke gå i land. Till slut fingo de dock tillåtelse dertill, sedan tvenne af de oskyldigaste en kort tid varit arresterade. Man påstår, att Stephens befunnit sig bland dessa resande. I fall det förhåller sig så, har man häruti ett nytt bevis på det kända faktum, att fenierna äfven hafva anhängare i den iriska polisen. Samma personer, som förliden vår förskaffade Stephens från både fängelset och Irland, synas nu hafva ställt till hans återkomst. Denne Stephens måtte likväl vara en ganska ovanlig menniska, oaktadt han delar sina landsmäns lust att taga munnen full. Destovärre förefinnes ingen utsigt, att han skall bringa öfver sitt fädernesland annat än olyckor genom den talang och den energi, hvarmed han verkar för sin sammansvärjning. I vestra och södra delarne af Irland hafva nästan alla bönder och arbetare slutit sig till fenierna, och det kan icke vara tvifvel om, att de på första vink skola gripa till vapen. AMERIKA. Handelskammaren i Newyork har nyli