Norbr. 1866. (17,183) — UTRIKES. TYSKLAND. .Köln. 2eit. innehåller en ny artikel i den nordslesvigska frågan, i hvilken beklagas den hållning, som hela tyska pressen antagit deruti, och anför en mäng nya bevis för, att antalet tyskar i Nordslesvig är obetydligt emot den danska befolkningen; ,redan i Haderslev och Aabenraa äro tyskarne endast i minoriteten, och norr om linien Flensburg — Tönder finnas högst 14,000 tyskar. Derföre tillråder artikeln, att, i Preussens och Tysklands intresse, omröstning får ske i alla distrikter norr om Flensburg. ,Men — tillägges det — detta skall Preussen, med hänsyn till ställningen Diippel ochi Als, säkerligen aldrig tillåta, icke ens om Danmark, i ett sådant fall, ville förstöra de dervarande befästningarne och förbinda sig att aldrig återuppföra dem, eller till och med upplåta dem till preussiska besättningar. , Köln. 2eit. åtvarnar emellertid de tyska slesvigarne att icke längre göra hela landets framtid oviss genom att äfven vilja fasthålla den danska delen af Slesvig, och framhåller, att den slesvigska frågan endast kan försvinna genom en delning efter nationaliteterna, enär eljest Elbehertigdömena under nästa krig på nytt skulle blifva skådeplatsen för den mest förbittrade kamp, efter hvilkens slut detta land måhända ändock kunde blifva lösryckt från Tyskland. Slutligen varnar Köln. 2eit. för Frankrike, som lätt skulle kunna taga sig anledning, af fredstraktatens 5:te artikel, att blanda sig i saken. FRANKRIKE. Som vi genom ett telegram sett, vill det synas, som skulle det ingenting blifva utaf med kejsarinnans resa till Rom. Hufvudsakligaste orsaken härtill är antagligen, att hennes gemål förutsett, det resans ändamål icke skulle vinnas. Det ultramontana partiets organer i Frankrike, som förut fästat stora förhoppningar vid denna resa, hafva på sista tiden fört ett mycket häftigt språk mot kejsar Napoleon och konungen af Italien; ja, tidningen ,, Unita Cattolica beskyller den . utomordentlige franske ambassadören, general Fleury, för att med sin resa icke afse annat än att sluta en allians mellan Frankrike och Ita lien, ,för att storma capitolium med revolutionens hjelp. .Libertö uttalar sig energiskt mot en ifrågasatt expedition till Korea, der — som bekant är — franska missionärer blifvit afrättade, varnande Frankrike för en ny expedition till aflägsna trakter, och förmenar, att, om man äfven måste beundra de missionärers förmodiga uppträdande, hvilka för sin tro måste tillsätta lifvet, så bör man dock icke som grundsats uppställa, att man har att understödja dem med vapen i hand. , Ville man handla ofter en sådan princip, så bortfaller deras förnämsta förtjenst, och de skola då endast vara avantgardet för den beväpnade interventionen. Det sista häftet af ,, Revue contemporaine innehåller en längre artikel med titel: Rumänien efter Karl I:s uppstigande på tbronen, hvilken artikel anses hafva utsått från en högt stående fransysk diplomat. I denna artikel säges, att den unga monarkien, om den blir konsoliderad, kan blifva den kärna, kring hvilken Turciets kristna befolkningar kunna gruppera zi e. sig. ENGLAND. Den mängd retormdemonstrationer, som försiggått i alla större engelska och skottska städer efter det Russell-Gladstoneska reformförslagets nederlag i sista parlamentet, har slutat för i år med en jätteprocession, som den 3 dennes utfördes af Londons arbetare-och handtverksbefolkning. Idåen härtill synes hafva utgått rån förmannen för arbetareföreningen i London, George Potter, som meddelade sin plan till John Bright, hvilken uttryckte sitt bifall och lofvade sitt understöd. Oföröfvadt valdes en komit för träffande af le nödiga förberedelserna; den hufvudsakiga svårigheten var att finna en passande plats till ett folkmöte, som hade så stora limensioner. Efter flera fruktlösa försök att få tillåtelse till begagnande af en utaf le större parkerna (specielt Hydepark), eslöts omsider att hålla mötet i WalhamIreen, som ligger vester om London, omkring 4 engelska mil från S:t James park, ler deltagarne i processionen skulle samas. Enligt det uppgjorda programmet skulle de särskilda arbetareföreningarne från London och förstäderna tidigt om förmiddagen samlas i S:t James park, der de skulle ordnas och uppställas i afdelingar, för att derefter i ett högtidligt a 3 31— A. — AAA-A