Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1866, sida 3

Londen rår rmt 17: 72 1. Hamburg rdr rmt 132: 50. Paris rdr rmt 78: 50. Amsterdam rdr rmt 158: 50, 39 d. d. oäresäestssERStSXXÖOOOOOOOOOOOOOOOOOROROORORO OO ORO De industriella partner-föreningarne i England. Vi återgifra ur Aftonbladet efterföljande anmärkningsvärda uppsats: Ett särskildt slag af aktiebolag har på sednaste tiden uppstått i England, dem man betecknat med det gemensamma namnet Industrial Partnerships and Cooperation. Det torde ej sakna intresse att få närmare reda på dessa föreningars beskaffenhet, och vi begagna oss derför af det tillfälle som upprättandet af ett sådant bolag erbjuder. Det nya bolaget är: ,,The Industrial Partnership of Clothierst. Namnet , Clothiers omfattar icke blott klädeshandlare och klädesfabrikanter, utan också, såsom af nedanstående synes, försäljare af färdiggjorda kläder. Den 1 November hölls i Cambridge Hall i London ett mycket talrikt besökt möte, som bolagets styrelse sammankallat, för att meddela upplysningar om principerna för industriellt intressentskap (partnership) i allmänhet och särskildt för bolaget. Ordet fördes af parlamentsledamoten mr Thomas Hughes, och han öppnade mötet med följande allmänna upplysande anmärkningar: ,Talaren ansåg sig böra förklara hvad en industriell partnerförening egentligen var. Namnet hade uppstått under de sednaste 18 månaderna. År 1865 medgaf lagstiftningen i England icke åt någon, som dref ett handtverk såsom principal, att göra dem, som arbetade åt honom, på associationens väg delaktiga af fördelarne af affären, utan att upptaga en sådan som partner och sätta honom i tillfälle att deltaga i affirens skötande. Men kort derefter antog parlamentet the Partnership Amendement Act, genom hvilken hvar och en, som drifver en industri, ett handtverk eller en handel, sättes i stånd att: associera med sig alla de personer, som i. arbeta åt honom, utan att göra dem till partner i ordets tekniska betydelse, genom; att gifva dem rätt att blanda sig i det; sätt, hvarpå han ledde affären. Då denna lag var promulgerad, började genast fiera principaler i åtskilliga delar af landet till-i godogöra sig den. I Tal. förklarade, att han hade det nöjet! att för en ringa summa vara medintressents: i ett sådant industriellt partnership i norra!, England. Man inbillade sig stundom, att i! folket i London hörde till civilisationens! trupp, men folket i Lancashire ochi shire hade dock försteget. — — — — För omng 2 månader sedan hade tal. rest norrut s för att vara närvarande vid två dylika för-) eningars möten. Den ena af dem var för!? tillverkning af jernstaket och metalltråd. Innan detta partnerskap upprättades led-des affären af Greening C:o. De uppmuntrade sina arbetare att taga akticr genom att göra små peminginsatser. Den gingo vidare och sade, att de ej blott ville dela vinsten med dem, som verkligen hade ! aktier i kapitalet; men då deras vinst till stor del måste bero af alla deras arbetare, om desse än icke säge sig i stånd till att ) taga aktier, så tillade de hvarje man en viss andel i vinsten. Och hvad var sölj-. den? I denna lilla förening uppstod vid i första halfårets slut en vinst af icke mindre än 15 procent af det i affären använda kapitalet. De utbetalade till arbetare, som ; insatt akticbelopp, omkring 5 proc. och förhöjde den för halfåret intjenade arbetslönen med 7 å T!, proc. Det var, menade: talaren, ett märkligt resultat af det första försöket i den ifrågavarande riktningen. es var också närvarande vid rsmöte, som hölls ar ett indufve-etablissement i Yorkshir Det leddes förut af hr Briggs. För 4 sedan var vinsten af denna grufva 4 proc. och vanligen steg den icke öfver 6 å 8 proc. Men hurudant var resultatet vid; slutet af partnerskapets första år? Jo, 901 arbetare hade ier och dessa gåfvo 10 proc. Stadgarne för detta partnerskap föreskrifva, att hela vinsten skulle delas i två hälfter. Ena hälften skulle användas till ökandet af utdelningen på aktierna, den andra att pro rata parte delas bland arbetarne. På detta sätt fördelades 1,899 pund st. Den nu ifrågavarande Partner-föreningen vore icke de första af detta slag som försökts i London. Talaren hade deltagit i icke mindre än tre försök att i London upprätta en skräddare-förening. Alla tre gångerna gick planen öfver ända. Mgn detta oaktadt hade talaren ej ett ögonlick tvislat på principens riktighet. Han vore fullkomligt öfvertygad om, att det skulle komma derhän, att principen blir allmänt tillämpad i England. Dess industriidkare och handlande måste införa ätt och billighet i deras affär, om den j skall ramla omkull, och de förlora sin öfvervigt bland jordens handlande nationerv. Detta tal helsades med upprepade cheers och efter det ännu en af företagets gynnare yttrat sig, upptridde en af bolagets direktörer, en prest, rev. J. Burns, och uto de principer, som lagts tillgrund etaget: M igten att upprätta ett stort centraletablissement och efterhand filialafdelningar deraf på flera fördelaktigt liggande illen i och utanför London, för fabrikaion och försäljning af alla slags klädespersedlar, sydda och efter mått, samt att leda affären efter ett system, till hvilket utvechlingen af industriell samver1 nats pringiner arhinda I ö I j j t 1 i 1 L s : 1 1 il e var tan Anh onrnH i I ( 1 1 a i 1 5 i a 8